För syns skull

Häromdagen var jag till optikern. Det var några år sen senast faktiskt. Fyra närmare bestämt. Och jag har inte bytt glasögon på tio år, drygt. Kanske dags? Men varför byta när inte synen har ändrat sig? Annat var det när jag var barn. Jag var tvungen skaffa glasögon redan innan två års ålder och synen ändrades hela tiden vilket innebar att mina stackars föräldrar var tvungna att köpa nya alltför ofta. Tur att jag inte dessutom kraschade dem speciellt ofta (glasögonen alltså, inte föräldrarna). Nej, som vuxen har synen hållit sig förvånansvärt stabil.

Tills nu i alla fall. Synundersökningen visade att ett byte av glas inte skulle förbättra på långt håll, men däremot på nära håll. Jag fick i slutet hålla ett testblad framför mig och läsa den minsta stilen. Då gick det upp för mig att det är ju alltid problem med just den där storleken av text, ni vet den löjligt lilla texten som finns på matburkars innehållsförteckning, till exempel. Helt plötsligt såg jag den klart. Det snurrade inte i huvudet. Jag behövde inte anstränga mig. Nej, det var ingenting att tveka om! Så nu väntar jag på mitt nya par. Val av båge? Ja, inte väljer jag ugglemodellen som verkar vara på gång i modet. Aldrig i livet. Been there! Nej, det är bättre med någorlunda tidlösa. De kanske ska användas i tio år även de. Vem vet?

[Internt: Nej, brorsan, jag behövde inte pensionärsruta som vissa andra... ;-) ]

Har ni förresten tänkt på, ni som gjort syntester, varför optikerna aldrig ändrar bokstäverna i sina tester. Man lär sig dem ju utantill direkt. Jag tänkte på det redan som barn. Även om jag inte såg bokstäverna så visste jag vad det stod. Borde de inte kunna utveckla nån sorts slumpgenerator? Nåväl. Jag tror nog att det blev rätt ändå.

Ibland tänker jag att det kanske skulle behövas syntester i livet också. Typ så här:

• Hur är din människosyn egentligen? Den kanske borde korrigeras. Hur är din syn på invandrare? Synen på missbrukare? Synen på sjuka och handikappade?
• Hur är synen på dig själv? (Antagligen ser du ner på dig själv, eller också har du ett alltför stort ego. Det brukar vara endera diket).
• Hur är din livssyn? Ser du alltför mörkt på tillvaron?
• Hur är det med din Bibelsyn? Är du alltför närsynt så du fastnar i svåra hårklyvande detaljer som hindrar dig från att se helheten, att Jesus älskar dig och har gett sitt liv för dig? Eller är du så alltför vidsynt så att du inte kan fokusera på det väsentliga, att Jesus är enda vägen till frälsning?

Kan inte nån utveckla en sån syntest?