måndag 25 februari 2013

Melodifestivalen - deltävling 4

Fjärde och sista deltävlingen sändes från Malmö. Det blev en rejäl uppryckning jämfört med förra helgens lite trötta inslag. Allt från Petra Medes inledning, till Sarah Dawn Finers inhopp och framför allt Alcazars mellanakt. De har gjort så många bra låtar och är alltid välkomna tillbaka, om ni frågar mig! :-)
 
Kvällens tävlingsbidrag var de svåraste i år att rangordna. Ingen föll igenom, utan alla hade nåt speciellt som jag kunde gilla. Men jag måste ändå göra ett försök, så här är resultatet från the SvBG jury:
 
1. "Tell The World I'm Here" - Ulrik Munther
(Gick direkt till final)
Möjligen såg vi här den slutlige vinnaren. En stor låt, med mycket U2-känsla. Ulrik Munther fyllde nästan upp kostymen. Den dagen han växer ur Emilkepsen är han färdigvuxen ;-). Jag gillade också de häftiga bakgrundsbilder, som lyfte låten. Både jag och Elias tyckte att den här var kvällens bästa.
 
2. "You" - Robin Stjernberg
(Gick vidare till andra chansen)
Det här var kvällens överraskning för mig. Nog vet jag att Robin Stjernberg är duktig, men jag har tyckt att han har saknat det lilla extra. Det var väl inte perfekt ikväll heller, men jag gillade hans väl avvägda wailingar i en klart annorlunda låt. Han prickade de allra flesta toner riktigt bra och är väl värd en andra chans. För övrigt tycker jag att han ser ut som en lillebror till Magnus Carlsson.
 
3. "Bed On Fire" - Ralf Gyllenhammar
(Gick direkt till final)
Elias spontana reaktion var: "Coolt, det brinner där. Ah, den där är bra. Den där var asbra!". Ja, när Mustaschsångaren sjunger sitt "Buuuuuuurn", så gjorde det verkligen det. Mycket effektfull eldshow, glöd i rösten och en riktigt bra rocklåt om ett så udda ämne som sömnsvårigheter.
 
4. "Breaking The Silence" - Terese Fredenwall
(Blev 5:a)
Terese vann tävlingen "Svensktoppen nästa" förra året och fick som förstapris en plats i Melodifestivalen. Jag tycker verkligen hon tog chansen. Det här var en lågmäld och vacker sång, med en mycket upplyftande text. Vad sägs om orden "Breaking the silence, break the chains. Welcome to freedom, to a new day, where all of the teardrops turn to gold. You're gonna be all right, so let go." Årets bästa text?

5. "Rockin' The Ride" - Army Of Lovers
(Blev 6:a)
Dekadensens regenter är tillbaka med en treminuters pridefestival. Jag är oerhört kluven inför detta bidrag. Jag gillar själva låten och melodin, liksom det mesta som Alexander Bard gör. Men, men, men... Jag är inte förvånad över att låten inte gick vidare. Det blir liksom too much. Till sist måste jag nämna att jag tyckte om att bakgrundssångerskan Britta Bergström kom fram i bild när de flyttade undan La Camillas tron. Det visar på viss självdistans och en insikt om att de själva mest är posörer.

6. "Trivialitet" - Sylvia Vrethammar
(Blev 7:a)
Jag tycker att denna bossanova var ett vackert avbrott mitt i de vanliga bidragen. Sylvia Vrethammar är välbevarad, inte minst hennes sångröst och hon kan verkligen leverera i denna genre. Jag fick faktiskt känslan av att hon skulle kunna göra ett riktigt bra Bondtema framöver. Men skynda på, hon är ju dock i pensionsåldern.

7. "Jalla dansa sawa" - Behrang Miri
(Gick vidare till andra chansen)
Behrang Miri var för mig mest känd som den konstnärlige ledaren som försökte plocka bort Tintin från barn- och ungdomsbiblioteket i Kulturhuset i Stockholm. Nu blir han "upprättad" med sin hiphopande vitamininjektion. En glad och positiv låt som blandar svenska, franska och arabiska. Uppbackad av Loulou Lamotte och Oscar Zia (kända från Idol respektive X-factor) blev det en partyglad uppmaning med budskapet: "Kom igen, låt oss dansa tillsammans". Tyvärr räcker det ändå inte ända fram för mig.

8. "Must Be Love" - Lucia Piñera
(Blev 8:a)
En helt okej låt, med lite stänk av 60-talssoul och en del Adélekänsla. Det var stabilt, med en duktig sångerska, men låten kanske innehöll lite för många upprepningar. Sammantaget var det nog själva låten som inte riktigt höll i konkurrensen.

måndag 18 februari 2013

Melodifestivalen - deltävling 3

Så kom då Melodifestivalen till Schtaaan. Det hade ju varit roligt att vara på plats när det ju bara är ett norrländskt stenkast bort, men möjligheterna kanske är större om några år. Dagens evenemang tycker jag kändes lite mer avslaget än vanligt. Dansen signerat Rennie Mirro och Karl Dyall är undantaget, för det var (förstås) riktigt bra, men skämten var lite beiga och några av låtarna var inte ens det. Okej, det fanns förstås undantag, även om jag inte heller här ser någon slutlig vinnare.
 
Jag hörde förresten årets första Mello-bidrag på bilradion idag. Det var som jag misstänkte: rätt mixad och pitchad är Michael Feiner & Caisas bidrag "We're Still Kids" en riktig kanonlåt. Jag frågade (retoriskt) om Elias kände igen låten. "Jaa", sa han, "men det var en annan sångerska". Det ligger nåt i det.
 
Hursomhelst: Här kommer rösterna från the SvBG jury:
 
1. "Falling" - State Of Drama
(Gick direkt till final)
State Of Drama var helt okända för mig, men de var väl värda att vänta på. Hårdpoplåten (som de själva kallar sin musikstil) "Falling" var mycket bra, vacker på nåt sätt. Den kommer jag med största säkerhet att vilja lyssna en hel del på under våren. För övrigt hörde jag att Brian May gärna vill ha tillbaka sitt hårsvall.
 
2. "In And Out Of Love" - Martin Rolinski
(Gick vidare till andra chansen)
"Alla" som minns 80-talet kände igen Modern Talkings "Cheri Cheri Lady". Mer än lovlig rip-off!Det kunde ha gjort att jag skulle ranka den några placeringar längre ner, men jag väljer att bortse från det. För det var en bra låt och suveränt framförd av den före detta BWO-sångaren. Martin Rolinski har verkligen en röst som tilltalar mig. Mer av honom och mindre av Modern Talking så blir det alldeles perfekt!
 
3. "Heartstrings" - Janet Leon
(Blev 5:a)
Jag tror att både detta bidrag (och nästa) föll offer för den något mättade dancebidragsgenren. Det är lite svårt att säga att den här är sämre än t ex David Lindgrens "Skyline", men till slut vill man ha lite annat också, hur bra bidragen än är (i lagom mängd). För visst var det här också en bra låt, hade bra melodi och härliga synthar. Plus ett stabilt framträdande av Janet Leon och hennes dansare. Jag funderar dock på hur klädvalet gick till. Dansarna verkade, t ex, vara klädda i formsydda halkskydd.
 
4. "Alibi" - Eddie Razaz
(Blev 6:a)
Inget fel på denna dancelåt heller. Bra dans och sång av förre Idoldeltagaren Eddie Razaz. Lite läckra synthljud också, men, som sagt, kanske har vi blivit mätta på just den här genren. Jag tror det var den här låten som Elias nynnade på mest igår (söndag). Ett betyg så gott som något!
 
5. "Island" - Elin Petersson
(Blev 8:a)
Elin Petersson vann "Allmänhetens tävling" och fick därför en direktbiljett till Melodifestivalen. Jag tycker inte alls att hon gjorde bort sig med sin egenskrivna låt. Jag tyckte den var rätt så vacker och hade ett skönt gung i refrängen. Elias omdöme var "Hon har i alla fall snygg röst, men låten är dålig". (Tydligen varde det Johooo-andet som var sämst. Jag kan hålla med honom).
 
6. "En riktig nähähääädujagvägrarskrivasvordomar schlager" - Ravaillacz
(Gick direkt till final)
Jag hatar som bekant svordomar och därför går den här låten fetbort. Det gör att den ligger (nästan) på samma nivå som Sean Banan. Detta var ett typiskt SMASK-bidrag (dvs "Sveriges MusikAkademikers Sång Kåntest"). Behållningen av låten är en melodi som sätter sig (som en klassisk schlager ju ska göra) och Tommy Körbergs pipa. Men det spelar ju ingen roll att inte jag gillade svordomeriet, eftersom så många ändå röstade på dem. Detta betyder att vi får se dessa filurer (Ravaillacz betyder visst "filur" eller "skojare") i Friends Arena. Enda orsaken att jag, trots allt, placerar den på sjätte plats, är att de sista bidragen var klart undermåliga på alla plan.
 
7. "Hon har inte" - Caroline af Ugglas
(Gick vidare till andra chansen)
"'Hon har inte' - vilken dålig titel" - utbrast Elias. Men lyssnade man på låten så förstår man ju varför. Jag förstår dock inte varför Caroline af Ugglas återigen ställer upp med en relationsballad (och ungefär samma sceniska rörelsemönster som i "Snälla, snälla" för några år sen) - för hon är väl lyckligt gift? Hoppas jag! Denna typ av hjärta-smärta tilltalar sällan mig. Inte den här gången heller.
 
8. "Dumb" - Amanda Fondell
(Blev 7:a)
Idolvinnaren från 2011 gör en rätt obegriplig låt om nånting jag aldrig kunde uppfatta. Kanske borde låten ha hetat "Numb" i stället, så hade man sluppit höra henne, för det här var alldeles för udda för mig.

onsdag 13 februari 2013

Melodifestivalen - deltävling 2

Melodifestivalcirkusen har mellanlandat i Göteborg och andra deltävlingens bidrag var rätt så spretiga. Jag har svårt att se att nån av de här kommer att vinna finalen. Därmed inte sagt att jag inte uppskattade nästan alla.
 
Så här ser resultatet ut från the SvBG jury:
 
1. "Make Me No 1" - Felicia Olsson
(Blev 5:a)
Trots den tydliga titeln verkar det inte vara så många ute i landet som hörsammat Felicias uppmaning. Själv tyckte jag att det här var kvällens bästa låt, en powerballad med lite Adélekänsla. Riktigt duktig sångerska, som åtminstone borde att fått gå vidare till andra chansen, men ballader har det ju lite svårare. Jag gillade särskilt körsången i sticket. Det lyfte låten ännu mer.
 
2. "Only The Dead Fish Follow The Stream" - Louise Hoffsten
(Gick direkt till final)
Jag blev faktiskt lite förvånad över att den här låten gick direkt till final. Inte för att jag inte gillade låten, för det gör jag verkligen, utan för att lite äldre etablerade artister har ofta lite lite svårare för att behaga de som röstar. Men det kanske är så att många fler än jag som faktiskt tyckte att det var en riktigt bra låt, med skönt gung och en ovanligt välbalanserad produktion.
 
3. "Hello Goodbye" - Erik Segerstedt & Tone Damli
(Gick vidare till andra chansen)
Lite oväntad musikstil, avskalad countrypop, men en vacker duett mellan två vackra människor. De må dock vara vackra, men det saknades en hel del personkemi för att lyfta duetten ytterligare. Men nog är de värda en andra chans! För övrigt har jag rent matematiskt räknat ut att Erik Segerstedts nästa bidrag i dessa sammanhang borde heta "Hello Baby". Hur tänker han nu?, tänker ni. Så här: eftersom förra låten med EMD hette "Baby Goodbye" och dagens heter "Hello Goodbye", så finns det inte så mycket annat att välja på.
 
4. "Begging" - Anton Ewald
(Gick vidare till andra chansen)
Nog får man ju lite Saadevibbar, men det känns som att Anton Ewald är lite mer dansare än sångare. Själva låten är en inte helt typisk Fredrik Kempekomposition, om det nu finns nåt sånt. Men jag tycker det är lite positivt (även om han är mycket skicklig på det han gör).
 
5. "On Top Of The World" - Swedish House Wives
(Blev 6:a)
Jag gillar artistnamnet, som är en liten blinkning till Swedish House Mafia. Pernilla Wahlgren, Hanna Hedlund och Jenny Silver är mycket proffsiga. Själva framförandet var det väl inget fel på. Låten är bra, men har inget extra. Det var som en "clubbig schlager". Man hör (och i detta fall är det lite negativt) att det är Thomas G:son som varit inblandad.
 
6. "Annelie" - Joacim Cans
(Blev 8:a)
Den otroligt duktige sångaren från Hammerfall framför denna egenskrivna låt som bygger på Magnus Johanssons hit från 1990, "Vakna nu, Annelie". Detta bidrag var tyvärr en lite blek hyllning till originalet, som jag verkligen gillade på den tiden när det begav sig. Men låten var ändå helt okej, speciellt folkmusikkänslan. Även om den kanske inte blev nån framgång i detta sammanhang, så ser jag fram emot Joacim Cans utlovade skiva på svenska!
 
7. "En förlorad sommar" - Rikard Wolff
(Blev 7:a)
En vacker och lågmäld visa, skriven av Tomas Andersson Wij, framfördes av en mästare i genren. Tyvärr inte den genre jag tycker bäst om, men det var inte dåligt för den skull. Låten lyfte när Sara Isaksson kom in med sin sångstämma. Intressant är att Elias, lite oväntat, tyckte om den. 
 
8. "Copacabanana" - Sean Banan
(Gick direkt till final)
Uruselt. Ibland önskar jag att barn under 10 år inte fick rösta. Även om refrängen kanske var lite medryckande så är helhetskonceptet under all kritik. Och varför måste Sean Banan indoktrinera dagisbarnen med fler svordomar? Elias sa: "Om du inte tyckte att Sean Banan var bra, kanske du borde gå på toaletten". Ja, jag håller med, för det här hörde hemma där.

söndag 3 februari 2013

Melodifestivalen - deltävling 1

Årets första deltävling i Melodifestivalen gick av stapeln i Karlskrona. Programledarna Gina Dirawi och Danny Saucedo skötte sig med den äran. Småkul och framförallt riktigt bra mellannummer. Showen där Kristian Luuk och Lena Ph dök upp höll hög klass. Mest humor var det när bland annat en av mina favoritkomiker, Per Andersson, föreställde gruppen "Megahell" med det refuserade bidraget "Ukuleles from Hell". Bland det sjukaste på många år, inte minst när han slog sönder ukulelen mot en soptunna. Bådar gott inför fortsättningen.
 
Själva låtarna var helt okej, även om jag bara kunde se tre av dem gå vidare. Så här ser rösterna ut från the SvBG jury:
 
1. "Vi kommer aldrig att förlora" - Eric Gadd
(Gick vidare till andra chansen)
Jag har alltid gillat Eric Gadd, så mina förväntningar var rätt stora. Dessa infriades med råge. Tyvärr kanske inte låttiteln stämmer när vi summerar finalen, men i min värld är det en höjdare, en glad låt, där särskilt refrängen sprider värme i min något frusna själ.
 
2. "Skyline" - David Lindgren
(Gick direkt till final)
Det brukar inte vara lätt att följa upp en framgång redan året efter. Det brukar ofta vara en blek kopia, men här måste jag säga att Kågesonen lyckats. Även om "Shout It Out" var riktigt bra, så gillar jag "Skyline" minst lika mycket. Välförtjänt finalplats!
 
3. "Heartbreak Hotel" - Yohio
(Gick direkt till final)
Stilen kallas visst "Visual Kei". För mig, som oinvigd, liknar det mest manga. Hursomhelst var det en frisk fläkt och en rocklåt som fastnar. Min bisittare, sexåringen Elias, sa så här om Yohio: "En pojke? Det där? Allvarligt? Nähäädu!". Men när han fattat grejen så blev det här hans klara favorit. Jag förstår honom, för det här var en riktigt bra låt.
 
4. "We're Still Kids" - Michael Feiner & Caisa
(Blev 6:a)
Jag tyckte om den här låten, särskilt saxofonslingan. Tyvärr föll den rätt mycket på Caisas sång. Hade gärna gett den en andra chans i alla fall. Rätt pitchad kommer nog låten att bli en av mina favoriter i den kommande obligatoriska Melodifestival-CD:n.
 
5. "Burning Flags" - Cookies N Beans
(Gick vidare till andra chansen)
Jag vet inte vad det är, men jag har lite svårt för den här gruppen. Även om årets Fredrik Kempeskrivna bidrag var bättre än "What If" från 2009, så är det ingenting som gör att jag går igång. Kanske det är att det periodvis blir lite för skrikigt, jag vet inte. Bisittaren Elias får bidra med sina spontana utrop: "Ånej, flickor! (Håller för öronen) Flickor, aaaaah! Är det här det bästa de kan?"
 
6. "Gosa" - Mary N'díaye
(Blev 5:a)
Jag hade högre förväntningar på denna duktiga och fartfyllda artist, men då måste låten nånstans vara lite bättre. Det räcker inte med att försöka indoktrinera oss med (enligt uppgift) 105 "gosa", eftersom vi redan stängde av efter typ 27. För övrigt ringde MC Hammer och ville ha tillbaka sina haremsbyxor.
 
7. "Porslin" - Anna Järvinen
(Blev 7:a)
Visst var det vacker musik och en text om en relation på tomgång, men denna lågmälda ballad är ändå för tamt för mig.
 
8. "Paris" - Jay-Jay Johansson
(Blev 8:a)
Duktig sångare och en ballad med rätt sköna harmonier, men det blev ändå lite för tråkig och melankolisk vandring på Paris gator. Gillade På spåret-presentationen allra bäst.