SvBG:s musikhistoria

Det fanns faktiskt en tid när jag avskydde musik. Jag mådde fysiskt dåligt så fort jag hörde några toner från radion eller liknande. Då var jag runt 13-15 år tycks jag minnas. Visst hade det funnits tider när jag lyssnat på musik, det är klart. Mitt första klara minne av en låt som fastnade var när vi var hemma hos pappan till en barndomskompis och han spelade "Moviestar" för oss. Den gillade jag.

Sen hade jag en Beatles- och ABBA-period i mitten av 70-talet. Och Melodifestivalen har jag alltid gillat sen jag började se 1977. Ett kort tag i slutet av 70-talet lyssnade jag en del på svensktoppen, måste jag erkänna. Men musiken betydde inte speciellt mycket för mig - och som sagt: under en period gjorde den mig spysjuk. Kanske var det nån form av svensktoppsallergi, vad vet jag?

Under högstadiet minns jag att det spelades en del låtar i uppehållsrummet på skolan. Några fastnade, t ex "Tainted Love" med Soft Cell och Culture Clubs "Do You Really Want To Hurt Me?". Andra avskydde jag: "I Love Rock'n Roll" med Joan Jett & The Blackhearts. Ja, hur kunde jag?

Men allt skulle vända. Det var ungefär 30 år sen, en bit in på 1984. Givetvis hade jag påverkats av mina kompisars lyssnande, inte minst Depeche Mode och Alphaville. Jag minns spänningen när jag gav ett kassettband till en välförsedd vän och bad honom spela in lite blandad synthmusik. Ja, jag var synthare, helt klart. Rocken, speciellt hårdrocken, var för farlig för mig. Och visst var man påverkad av att det i vissa kretsar sades att den kunde vara från djefvulen. (Det var nog därför nämnda "I Love Rock'n Roll" hamnade på min svarta lista. Där finns den inte längre.). Hursomhelst fick jag tillbaka min kassett, min första riktiga musikkassett, med blandad synthmusik. Och jag sveptes med. Parallellt lyssnade jag på "Upp till 13" och "Lördagsbiten" och spelade in låtar jag tyckte var bra.

Sommaren -84 var det tyska Nena som gällde. Deras synthbaserade mjukrock passade mig alldeles perfekt. Inte minst "Rette Mich". Den kanske till och med fortfarande är måttstocken för en riktigt, riktigt bra låt.

Den första kassetten avslutades med ett par låtar med den engelska gruppen After The Fire. Efter några lyssningar blev jag mer nyfiken på deras musik, så jag spelade in hela albumet (sedemera finns den - och de andra - både på LP och CD här hemma). Sen dess har de varit min ultimata favoritgrupp, inte minst sen jag insåg att det var ett kristet band. Det hade jag ingen aning om i början. Tyvärr hade de avslutat sin karriär innan min, så att säga, hade börjat.

TV-programmet Bagen betydde mycket när det gällde att upptäcka ny musik, liksom Live Aid-galan med alla dessa band, som jag nog först långt senare förstod storheten i. Kompisarnas skivbackar utforskades, med allt från Madonna, Howard Jones och Wham till Whitney Houston, Depeche Mode och Michael Jackson. Jag fyllde åtskilliga kassettband innan jag själv började investera. Bland mina första egna skivor finns Pointer Sisters, Laura Branigan och nyss nämnda After The Fire. Skivsamlingen utökades en hel del när LP-skivorna blev reavaror vid CD:ns inträde i början av 90-talet.

Sen dess har det rullat på. Musikhistorien har utforskats åt alla håll och kanter. Jag har blivit en allätare när det gäller pop- och rockmusik. Jag gillar det mesta, åtminstone så länge som det har en tydlig melodi och lite rytm. Även den tyngre rocken har jag tagit till mig. Jag fick problem när jag upptäckte Def Leppards dunderplatta Hysteria. Den innehöll så många bra låtar, så jag kunde inte värja mig.

Visst är det fortfarande 80-talsmusiken som ligger mig varmast om hjärtat, även om den känns lite daterad i ljudbilden. Jag kan fortfarande gilla att lyssna på t ex Ultravox, Spandau Ballet, Pseudo Echo, Trance Dance och Münchener Freihet, bara för att nämna några. De håller!

Andra epoker har förstås också blivit intressanta. Jag har försökt utforska allt från mitten av 1950-talet när rockmusiken föddes och framåt, genom 60- och 70-talets pärlor. Det var fascinerande att hitta musik jag kunde höra på radion som barn, utan att aldrig riktigt veta vad det var. Jag försöker givetvis också hänga med i den moderna musiken (även om det blivit svårare sen Tracks la ner för några år sen). Jag ser med glädje musiknostalgiska program på TV:n för att lära mig mer. I bokhyllan står ett antal rocklexikon och jag bläddrar i dem då och då. Musikhistorien är intressant och källan verkar vara outsinlig.

Om jag slutligen skulle drista mig till att lista mina favoritlåtar år från år sen rockens genombrott 1955, så skulle det nog kunna se ut så här (med reservation för att jag kanske ändrat mig redan till i morgon):

1955: "Rock Around The Clock" - Bill Haley & His Comets
1956: "Blue Suede Shoes" - Elvis Presley
1957: "Jailhouse Rock" - Elvis Presley
1958: "Johnny B. Goode" - Chuck Berry
1959: "La Bamba" - Ritchie Valens
1960: "Poetry In Motion" - Johnny Tillotson
1961: "Stand By Me" - Ben E. King
1962: "Love Me Do" - The Beatles
1963: "Surfin' USA" - The Beach Boys
1964: "All My Loving" - The Beatles
1965: "California Girls" - The Beach Boys
1966: "Good Vibrations" - The Beach Boys
1967: "All You Need Is Love" - The Beatles
1968: "Mrs. Robinson" - Simon & Garfunkel
1969: "Suspicious Minds" - Elvis Presley
1970: "Your Song" - Elton John
1971: "Family Affair" - Sly & The Family Stone
1972: "Crocodile Rock" - Elton John
1973: "Goodbye Yellow Brick Road" - Elton John
1974: "Waterloo" - ABBA
1975: "Bye Bye Baby" - Bay City Rollers
1976: "Don't Go Breaking My Heart" - Elton John & Kiki Dee
1977: "Stayin' Alive" - Bee Gees
1978: "Hold The Line" - Toto
1979: "September" - Earth, Wind & Fire
1980: "Xanadu" - Olivia Newton-John & ELO
1981: "Mirror, Mirror (Mon Amour)" - Dollar
1982: "Rosanna" - Toto
1983: "99 Luftballons" - Nena
1984: "Careless Whisper" - George Michael
1985: "Take On Me" - A-ha
1986: "The Final Countdown" - Europé
1987: "Living In A Box" - Living In A Box
1988: "Jackie" - Blue Zone
1989: "The Look" - Roxette
1990: "Black Velvet" - Alannah Myles
1991: "Joyride" - Roxette
1992: "Save The Best For Last" - Vanessa Williams
1993: "All That She Wants" - Ace Of Base
1994: "25 Minutes" - Michael Learns To Rock
1995: "Jesus Freak" - dc Talk
1996: "Don't Speak" - No Doubt
1997: "I Wanna Be The Only One" - Eternal feat. BeBe Winans
1998: "What Can I Do" - The Corrs
1999: "Canned Heat" - Jamiroquai
2000: "Desensitized" - Invertigo
2001: "Come Along" - Titiyo
2002: "Palace Station" - Melody Club
2003: "Trouble" - Pink
2004: "Amazing" - George Michael
2005: "Cool" - Gwen Stefani
2006: "I Don't Feel Like Dancin'" - Scissor Sisters
2007: "Apologize" - Timbaland feat OneRepublic
2008: "All Summer Long" - Kid Rock
2009: "Stay The Night" - Alcazar
2010: "Dancing On My Own" - Robyn
2011: "The Moment I Met You" - Vincent
2012: "Euphoria" - Loreen
2013: "Wake Me Up" - Avicii ft. Aloe Blacc
och hittills 2014: "Happy" - Pharrell Williams

Eurovision Song Contest 2014

Köpenhamn 2014. Ojojoj. Jag vill utnämna årets Eurovision Song Contest till det bästa genom tiderna. Nu tänker jag inte så mycket på den fantastiska (!) scenen. Det var så många bra låtar, faktiskt bara 4-5 stycken jag inte gillade. Det är därför lite svårt att göra en tio-i-topplista, men självklart ska jag göra ett seriöst försök.

Men först lite andra små iakttagelser:

• Säkraste sommarplågan: Danmarks Bruno Mars-doftande ”Cliché Love Song”
• Måste man verkligen försöka få in så mycket olika märkliga inslag i scenshowen som Rumänien? Den var bäst i min smak, men kanske många andra undvek att rösta just pga den sceniska överdosen? (Fast det är klart: lite läckert var det ju med en cirkelformad klaviatur).
• Det har varit många åsikter om vinnaren Conchita Wurst, men jag tror att bästa kommentaren kom från Edward af Sillén i direktsändning: ”Årets mest kontroversiella artist. Men varför är hon då så kontroversiell? Har hon gjort något galet? Ska hon göra något galet på scenen? Nej, egentligen inte. Hon är kontroversiell av den enkla anledningen att hon inte ser ut som alla andra gör.” Enligt mig var en värdig vinnare, även om det inte var min favoritlåt.
• Årets Jedwardfrisyr: Lorent Idir, sångaren i franska Twin Twin
• Till Belgiens oidipusvarning vill jag bara säga: ”Donut sing anymore!”
• Norges bidrag ”Silent Storm” handlade om män som har svårt att visa känslor. Det kan inte handla om mig i alla fall. Den lämnade mig med många känslor i stil med apati.
• Islands barnpunklåt med Pollapönk var glad och trallvänlig, med ett tydligt antimobbningstema. Bra. Läckert höra referenser till både Pixies och J Geils Bands klassiker ”Centerfold”.
• Jag tycker inte att ESC-scenen är platsen för politiska utspel, därför gillar jag verkligen inte att Rysslands bidrag blev utbuade. Det är inte Tolmachevy Sisters fel att Putin är som han är och gör som han gör. Men visst: även om sången var klockren, så låter det ändå lite falskt med rader som: ”Show the world some love”.

 

Och nu: The votes of the SvBG jury:
12 p: ”Miracle” – Paula Seling & Ovi (Rumänien – blev 12:a)

10 p: ”Shine” – Tolmachevy Sisters (Ryssland – blev 7:a)

8 p: ”Tick-tock” – Marija Jaremtjuk (Ukraina – blev 6:a)

7 p: ”Undo” – Sanna Nielsen (Sverige – blev 3:a)

6 p: ”Rise Like A Phoenix” – Conchita Wurst (Österrike – blev 1:a)

5 p: ”Cliché Love Song” – Basim (Danmark – blev 9:a)

4 p: ”Moustache” – Twin Twin (Frankrike – blev 26:a)

3 p: ”Something Better” – Softengine (Finland – blev 11:a)

2 p: ”Calm After The Storm” – The Common Linnets (Nederländerna – blev 2:a)

1 p: ”Running” – András Kállay-Saunders (Ungern – blev 5:a)

Bubblare: Italien, Malta, San Marino, Slovenien, Montenegro, Armenien

Melodifestivalen - finalsummering

Ursäkta dröjsmålet, men det är som att luften går ur mig när finalen väl är avklarad. Men nu ska jag försöka mig på en liten finalsummering i alla fall. Det blev ju hur rafflande final som helst. Endast två poäng skilde vinnaren Sanna Nielsen från Ace Wilder. Jag är nöjd över slutresultatet. Sanna gör "Undo" väldigt, väldigt bra. Hon vann inte bara för lång och trogen tjänst. Men jag måste ändå lägga till att jag inte hade haft något emot att skicka "Busy Doin' Nothin'" heller.

 

Sen måste jag uttrycka min tillfredsställelse över att inte nån av duktiga-på-att-dansa-men-kunde-vara-bättre-på-att-sjunga-killarna placerade sig speciellt högt, snarast lågt. Det är som att svenska folket genomskådat dem och tröttnat. (Men det kommer säkert tillbaks nån nästa år i alla fall).

Nu får ämnet svalna tills det blir dags för ESC om ett par månader.

Inför finalen

Om ett par dagar är det dags för årets final i Melodifestivalen i Friends Arena. Som vanligt har de här veckorna gått väldigt fort och en del av bidragen har fallit i glömska, medan andra har gått från klarhet till klarhet. När jag nu har köpt den obligatoriska CD:n har det blivit så tydligt hur bra Mandas "Glow" var. Tråkigt att den blev sist i andra deltävlingen. Otroligt tråkigt, för den har så bra text, bra sång, bra låt överhuvudtaget. Frågan är om jag inte hade velat ha den som slutsegrare, men nu blev det inte så. Den får bara fortsätta glöda i mina öron.

Nu har vi ändå ett bra startfält på lördag. Det är faktiskt så att jag inte dissar ett enda bidrag i år. Okej, alla skulle inte ha en chans i Köpenhamn, men så här rangordnar jag dem, helt enligt min åsikt och mina öron. Lägg förresten märke till att fyra av dessa finalister kommer från den första deltävlingen.

1. "Blame It On The Disco" - Alcazar
2. "Busy Doin' Nothin'" - Ace Wilder
3. "To The End" - Yohio
4. "Undo" - Sanna Nielsen
5. "Natural" - Anton Ewald
6. "Survivor" - Helena Paparizou
7. "Songbird" - Ellen Benediktson
8. "Yes We Can" - Oscar Zia
9. "Efter solsken" - Panetoz
10. "Bröder" - Linus Svenning

Kommentar:
Tyvärr tror jag inte att Alcazar kommer att vinna, inte ens som belöning för lång och trogen tjänst. Jag tror nog det kommer att stå mellan Sanna Nielsen (apropå lång och trogen tjänst?), Anton Ewald och - förhoppningsvis - Ace Wilder. Jag tror faktiskt hon skulle ha bästa chansen i ESC. Om jag nu ska gissa tror jag att det blir Anton Ewald som får kvittera ut Köpenhamnsbiljetterna när kvällen är över.

Hen eller hum?

Uppsnappat från Facebook (Jag tycker mest det låter som ett genomtänkt revynummer, men jag vet inte):

Jag hörde en intressant diskussion häromdagen.
- "Oj vad fort hen körde"
- "Eller hum"
- "Vad menar du, hum?"
- "Ja det kan ju vara en man."
- " Men hen är ju könsneutralt"
- "Just det. Hen är den feminina varianten av det könsneutrala pronomet, hum är den maskulina varianten."
- "Men hen är ju ett könsneutralt ord."
- "Exakt, men den maskulina formen av det där könsneutrala ordet är hum. Det är alltså hen man säger när man menar en kvinna som man uttalar sig könsneutralt om."
- "Men varför säga hum när hen gäller för både män och kvinnor?"
- "Nej du har missuppfattat det hela. Hen är för kvinnor, hum för män."
- "Du är ju inte mänsklig."
- "Där har du också fel. Ordet mänsklig är borttaget då det ansågs alltför maskulint. Nu heter det hensklig eller humsklig, beroende på vilket kön man menar."
- "Suck."
- "Men du har rätt i att hen eller hum körde lite väl fort."

Inför andra chansen

Ikväll är det dags för andra chansen. Åtta låtar, som inte nådde ända fram, tävlar om att nå ända fram. Två av dem kommer att lyckas. Det brukar vara svårt att tippa sånt här, men jag tror att finalfältet kommer att kompletteras av de två översta låtarna. Eller hoppas i alla fall, för så här rangordnar jag låtarna i andra chansen, utifrån min egen smak:

1. "Survivor" - Helena Paparizou
2. "All We Are" - State of Drama

3. "Echo" - Outtrigger

4. "Raise Your Hands" - Ammotrack

5. "Bröder" - Linus Svenning

6. "Love Trigger" - JEM

7. "När änglarna går hem" - Martin Stenmarck

8. "En himmelsk sång" - Ellinore Holmer

Kommentar:
Risken är stor att "Bröder" går lite bättre än jag tippat. Linus Svenning har en stark låt och han framför den okonstlat och från hjärtat. Så jag blir inte förvånad om den kommer bland de två. Jag kan även ha placerat "Love Trigger" lite för lågt. De har en extra chans här i andra chansen när det är så pass många rocklåtar (eller låtar med rockuttryck) de konkurrerar med. Dessutom bör de vara de röststarka kidsens favorit.

TjubD

Den som känner mig vet att jag inte bryr mig om titlar och sånt, men nu tror jag att jag har förstått vad mitt livsmål ska vara. Tänk att i sitt CV kunna skriva "TjubD". Vad är det? undrar du säkert. Det är "Teologie jubeldoktor". Men jag tror det brådskar. Den titeln får man först femtio år efter att man har doktorerat. (Vad man nu ska med ett CV till när man närmar sig tresiffrigt?)

Melodifestivalen - deltävling 4

Melodifestivalcirkusen drog vidare till Örnsköldsvik. Bland det mest minnesvärda var förstås Tomas Ledin som dels drog sin nyaste "Ä lu oäten" och ett medley av några av sina Melodifestivalsbidrag i annorlunda versioner. Programledarna framförde också, som "Vargmust", ett eget, nionde, bidrag utom tävlan. Låten i sig var inte så märkvärdig, men greppet att fästa en iPad på gitarren och spela gitarr på Garageband var klart... intressant, kanske man närmast skulle säga.

Själva låtarna inom tävlan tycker jag var av högre kvalité än tidigare lördagar. Så här ser rösterna ut från the SvBG jury:

1. "Blame It On The Disco" - Alcazar
(Gick direkt till final)
Alcazar levererar alltid. Jag blir alltid glad av dem. Det var en otroligt mäktig ingång, men nån form av rymdskepp som öppnade sig. Denna discorökare var min vinnare redan från första tonen, bara steget efter gigantiska "Stay The Night" från 2009.

2. "Ta mig" - Linda Bengtzing
(Blev 5:a)
Årets traditionella Bengtzingbidrag klarades av härom lördagen med Elisa Lindströms "Casanova", så vad finns kvar? Yrvädret från Gullspång hade tydligen jobbat med den här låten i två år. Hjälpte det? Javisst. Överraskande bra. Jag gillade verkligen den här hårda synthpoplåten.

3. "Natural" - Anton Ewald
(Gick direkt till final)
Stackars Anton Ewald hade tydligen problem med klåda i underlivet, men det blev ju lite dans och sång utemellanåt ändå. Han kan inte beskyllas för att vara Sveriges mest tonsäkre sångare, men själva låten tycker jag nog faktiskt var bättre än fjolårets "Begging". Inte min favorit till slutsegern, men det skulle inte förvåna mig om det ändå är Anton Ewald som åker till Köpenhamn i maj. Hursomhelst kommer den att spelas massor i radio.

4. "Fight Me If You Dare" - I.D.A.
(Blev 6:a)
Den här låten var en märklig misch-masch av olika stilar, stråkar, tung rock, etc. Och mitt i allt gillade jag den riktigt mycket!

5. "Raise Your Hands" - Ammotrack
(Gick vidare till andra chansen)
Den tyngre rocken för allt större utrymme i Melodifestivalen. Inte mig emot, så länge som det är melodiöst. Detta var stabilt, trots lite svajig sång. Två gitarrsolon som inte gick av för hackor. Men bäst tyckte jag nog ändå om syntharna i bakgrunden.

6. "Hollow" - Janet Leon
(Blev 8:a)
Låten handlade om tomheten när man förlorat någon. Tyvärr kom denna ballad inte upp i "Heartstrings" höjder från förra året, men visst grep den tag i mig. Blev av nån anledning sist ändå.

7. "Hela natten" - Josef Johansson
(Blev 7:a)
Den här låten tyckte jag var svår att bedöma. Sannolikt är det en låt som växer ju mer man lyssnar på den. I Melodifestivalen har man ju bara en chans och då kanske det inte räcker till. Själva låten var helt okej, särskilt som den växte hela vägen, särskilt när bakgrundskören kom in. Ska bli intressant höra på skiva.

8. "En himmelsk sång" - Ellinore Holmer
(Gick vidare till andra chansen)
En vacker ballad, men den drunknade i mitt tycke bland alla andra låtar. Jag tyckte inte riktigt om hennes sångröst, vilket gör att jag, trots allt, placerar den ganska lågt denna kväll. Ja, typ sist.

Melodifestivalen - deltävling 3

Den tredje deltävlingen sändes från Göteborg. Manuset är fortfarande lite si och så, men det var uppfriskande med en Björn Gustafsson på scenen. Det var väl exakt 5-6 år sen. En annan höjdare var kuvertöverlämningen med Glenn Hysén m fl.

Men som vanligt är det låtarna det handlar om. Den här gången var det otroligt svårt att kunna rangordna dem. Det var ingen som stack ut, ingen vinnare och ingen förlorare. Men jag ska göra ett försök, med risk för att jag har ändrat mig redan i morgon.

Det här är rösterna från the SvBG jury:

1. "Busy Doin' Nothin'" - Ace Wilder
(Gick direkt till final)
Årets kanske största skräll hittills (tillsammans med Ellen i första deltävlingen). Jag var mycket tveksam för, men när jag nu har hört den några gånger, så börjar jag faktiskt förstå varför. Det är en låt med mycket attityd. Men jag måste, med lite glimt i ögat, ifrågasätta innehållet i texten: Ace Wilder hävdar att hon inte vill jobba, utan vill kunna tjäna pengar i sömnen. Låter ju bra, men jag tror inte det håller i längden. Jag tror mer på det som står i Ordspråksboken: "Gå till myran, du late, se hur hon gör och bli vis" (Ords 6:6)

2. "Around The World" - Dr Alban & Jessica Folcker
(Blev 5:a)
En nostalgitripp tillbaka till 90-talet. I avsaknad av starka melodier i årets tävling, tycker jag verkligen att den här låten hävdar sig bra. Visst sjunger Dr Alban lite väl falskt, men Jessica Folcker är en underskattad sångerska. Skönt gung och klart bästa refrängen.

3. "All We Are" - State of Drama
(Gick vidare till andra chansen)
Förra årets framgångar med "Falling" fortsätter. Visserligen gick State of Drama bara vidare till andra chansen, men jag tror de hyfsat goda chanser där. Låten var pampig och skön, medryckande och hade en enkel men effektiv refräng. Allt vad som krävs.

4. "Burning Alive" - Shirley Clamp
(Blev 6:a)
En vacker låt, men ballader är svåra. Den här var snyggt uppbyggd, inte minst vid höjningen och refrängen. Men jag undrar om svenska folket håller på att vara less på Shirley Clamp?

5. "Yes We Can" - Oscar Zia
(Gick direkt till final)
Jag har egentligen ingenting att säga emot den här låten, utom möjligen att den inte är speciellt unik. Men visst är det positivt med en ung dansant kille som faktiskt kan sjunga.

6. "Echo" - Outtrigger
(Gick vidare till andra chansen)
Dead By April banade väg för den här typen av musik för ett par år sen. Echo nådde kanske inte samma höjder som "Mystery", men den var bra. Som jag brukar säga: "Så länge det är melodiöst och har en rytm så gillar jag det". Mitt huvud gungar i alla fall i takt till låten. Ett gott tecken.

7. "Red" - Eko
(Blev 8:a)
Gruppen vann "Svensktoppen nästa", vilket innebar en biljett till Melodifestivalen. Jag tycker de gav mer eko än vad placeringen visar. Sångerskan Anna Lidman imponerade för några veckor sen i Så ska det låta. Jag vet väl inte om hennes röst riktigt kom till sin rätt i den här låten, som beskrevs som "tung, elektronisk pop med lite etniska, norrländska influenser". Hur märktes denna beskrivning? RENa toner? Jodå, det var helt okej på den fronten. Mycket 80-talskänsla. Klart jag gillade det, även om jag rankande den rätt lågt. Tror det kommer att låta riktigt bra på CD:n som kommer rätt snart.

8. "En enkel sång" - Cajsastina Åkerström
(Blev 7:a)
Som sagt, ballader är svåra. Men Cajsastina sjunger så vackert och bra. Låten var självbiografisk, men kanske för... enkel, som hon själv uttrycker det.

Melodifestivalen - deltävling 2

Andra deltävlingen sändes från Linköping. Märkligt nog kändes det som att programledarna redan har tappat fart. Nog skrattade man till nån gång, men det var inte alltför hög nivå. Desto roligare se Herreys på scenen, 30 år efter sin vinst. Sean Banan var ovanligt bra i den version som introducerade nämnda brödratrio. Abba hyllades också 40 år efter Waterloo.

Men viktigast är ändå årets tävling. Så här ser rösterna ut från the SvBG jury:

1. "Undo" - Sanna Nielsen
(Gick direkt till final)
Kan veteranen Sannas sjunde år som deltagare vara året när hon tar hem segern? Inte mig emot. Det här var en mycket vacker ballad, som växte genom hela låten. Det var även Elias favoritlåt.

2. "Glow" - Manda
(Blev 8:a)
Här hör jag visst till undantagen bland de som röstat. Jag tyckte om den här låten, som var en energifylld poplåt med vackra stråkar och en vacker refräng. Den handlade om att vi är alla perfekta, vackra på vårt eget sätt. Den skulle säkert ha behövt fler lyssningar för att fler skulle upptäcka det vackra. Nu blev det inte så, men själv ser jag fram emot CD-versionen.

3. "Efter solsken" - Panetoz
(Gick direkt till final)
Hiphopgänget Panetoz fortsätter att sprida glädje med sin medryckande musik. På frågan om man ska dansa eller pausa, svarar jag givetvis: Dansa!

4. "Set Yourself Free" - Little Great Things
(Blev 6:a)
Ett par av killarna har verkligen musikaliskt påbrå som söner till Peter och Nanne Grönwall och därmed barnbarn till Benny Andersson. Vi kommer säkert att få höra mer av bandet framöver. Jag gillade låten, en tung melodiös rocklåt, utan att den för den skull nådde de högsta höjderna.

5. "När änglarna går hem" - Martin Stenmarck
(Gick vidare till andra chansen)
Jag har inte varit så begeistrad över Martin Stenmarcks svenskspråkiga karriär (mest pga märkliga texter). I grunden är han dock en mycket duktig sångare, ingen tvekan om den saken. Den här låten var lite bättre än väntat.

6. "Love Trigger" - JEM
(Gick vidare till andra chansen)
Jeremie, Elli och Mergime, som blev kända som grupp i X-factor gjorde väl en stabil insats, men ändå tycker jag att det kändes lite... kallt?

7. "Hallelujah" - The Refreshments
(Blev 5:a)
Det är stabilt. De kan sin sak. Klassisk rock'n'roll kan ju aldrig bli fel, men det känns ändå lite för daterat. Sen undrar jag: var låten verkligen bara tre minuter? Den kändes jättelång, nästan lika långa som gitarristens skor.

8. "I Am Somebody" - Pink Pistols
(Blev 7:a)
Mycket svårbedömd låt. Undrar egentligen varför jag placerat den sist, för den var medryckande. Det jag gillade mest var bakgrundsmusiken, de hårda gitarrerna och rytmen. Men som sagt: jag vet inte riktigt vad jag tycker.

Melodifestivalen - deltävling 1

Jag undrar om Melodifestivalcirkusen hade hyrt nåt förråd inne i Malmö för prylarna efter Eurovision Song Contest. Hursomhelst blev det en bra start på årets tävlingar. Programledarparet Anders Jansson och Nour El Refai var riktigt roliga. Det här blir bra. Flöjtbålet var en kul idé, där man bl a tog flöjten av en av Timoteijerna och där Percy Nilsson höll i skylten "Sluta tuta!" med en kärleksfull (?) blinkning till domen kring Hemglassbilen nyligen.

Men viktigast var ändå låtarna. Så här ser resultatet ut från the SvBG jury: 

1. "To The End" - Yohio
(Gick direkt till final)
Fjolåret innebar ju ett rejält genombrott för Yohio. Det brukar vara svårt att följa upp en sån framgång, men tycker han klarade det med den äran. Låten var en hel del annorlunda, men ändå riktigt bra. Det var kvällens bästa melodi och ett bra budskap om att man är älskar för den man är. Visst hörde man att Andreas Johnson och Peter Kvint varit med och skrivit låten, men... ja, kvällens bästa!

2. "Survivor" - Helena Paparizou
(Gick vidare till andra chansen) 

ESC-vinnaren från 2005 har väntat på den rätta låten för att kunna ställa upp här i Sverige. Här kom den uppenbarligen. Möjligen hade jag väntat nåt ännu bättre, men ingen tvekan om att den är bra. Hon är en mycket stabil sångerska. Hon är mer än en överlevare. Hoppas bara hon överlever andra chansen, för visst vore den värd en finalplats!

3. "Songbird" - Ellen Benediktson

(Gick direkt till final)
En riktig skräll. Absolut en bra låt, men jag trodde det var en växare och att den var för lugn för att kunna ta sig till final direkt. Men jätteroligt, för det var en mycket vacker låt och en härlig sång.

4. "Bedroom" - Alvaro Estrella
(Blev 6:a)
Det är var kanske kvällens negativa skräll. Jag trodde nog den skulle gå bättre, men det var lite svajig sång och lite mycket dussinvara på själva låten. När jag hörde igenom den en gång till tänkte jag på att det som lockade mig mest var rytmen. Hursomhelst räckte det inte så långt ikväll.

5. "Casanova" - Elisa Lindström
(Blev 5:a)
Va? Var inte det här en Linda Bengtzing-låt? Det är ju precis en sån här låt hon brukar köra. Men Elisa klarar det också bra. Själva låten var väl inte mer än en klassiskt medryckande upptemposchlager. Inget fel i det, för man blir i alla fall glad av den.

6. "Bröder" - Linus Svenning
(Gick vidare till andra chansen)
Linus hade garanterat den lägsta klädbudgeten i årets startfält. Han gick kanske lite oväntat vidare med denna starka låt om saknaden efter sin bortgångne bror. Inte mig emot, för det är klart att äkta känslor ska premieras!

7. "Aleo" - Mahan Moin
(Blev 7:a)
Den här typen av etnodisco brukar har lite svårt i Sverige, men den förutspås bli en dansgolvshit i sommar. Inte alls otänkbart. Mahan Moin blev visst för övrigt trea i Idol i Iran.

8. "Bygdens son" - Sylvester Schlegel
(Blev 8:a)
Ola Salo, kom och rädda din kompis! Här tror jag inte det är många som bugar sig för bygdens son. Inte jag i alla fall.

Inför Melodifestivalen

Va? Redan? Det är redan dags för Melodifestivalen 2014. Det är inte utan att det är lite spänd förväntan. Om inte annat så är det ju den del av året när jag är som minst overksam som bloggare. Det är ju egentligen inte så mycket att skriva så här innan allt dragit igång, men av de artister som ställer upp ser jag mest fram emot att höra följande, i bokstavsordning:

• Alcazar - Brukar alltid leverera.
• Dr Alban & Jessica Folcker - Spännande kombo.
• Anton Ewald - Säkert en stor favorit för många, men största frågan är väl om han kommer kunna sjunga rent den här gången.
• Janet Leon - Hade en av fjolårets mest underskattade låtar.
• Panetoz - Brukar kunna få även den största stillastående stenen att börja gunga.
• Helena Paparizou - Ingen är väl förvånad över att hon skulle ställa upp nån gång i Sverige. Sannolikt har hon väntat på Låten. Uppenbarligen är det den här. Spännande!
• State of Drama - Hade en av fjolårets bättre låtar.
• Sylvester Schlegel - Hur kommer han att låta utan The Ark?
• Yohio - En av fjolårets största positiva överraskningar. Kan han följa upp succén?

 Att säga nåt mer blir bara spekulationer. I morgon drar det igång. Sex veckor med regelbundet bloggande. Bara en sån sak...

Bokslut 2013

Som traditionen bjuder kommer här en sammanfattning av 2013 i några utvalda områden, helt utifrån min personliga horisont. Här är årets...

Böcker:

• Årets kristna bok: ”The Message på svenska – Nya Testamentet” – Eugene Peterson.
• Årets deckare: ”Berättelse om herr Roos” – Håkan Nesser
• Årets roman: ”På vinst och förlust” – David Nicholls
• Årets biografi: ”Boken om Gabriel Andersson” – Josef Stenlund

Diverse:

• Årets glädje: Skellefteå AIK vinner sitt första SM-guld sen 1978
• Årets upplevelse: Att stå på scenen som ståuppare under 60-talsveckan i Malå
• Årets maträtt: Pulled Pork
• Årets spel: FIFA 14 på Wii
• Årets tidskrift: Pilgrim
• Årets fenomen: #hashtag (i skarp konkurrens med skägg, som helt plötsligt ”alla” kändisar och andra har)
• Årets komiker: Per Andersson
• Årets pryl: Altan + hammock
• Årets citat: "No one is born hating another person because of the colour of his skin, or his background or his religion. People learn to hate, and if they can learn to hate, they can be taught to love, for love comes more naturally to the human heart than its opposite" (Nelson Mandela)
• Årets biofilm: Dumma mej 2 (det blir bara barnvänliga filmer i mitt liv)
• Årets film: Elevator Girl
• Årets radioprogram: RIX MorronZoo (Vilket lyft när Adam Alsing, Brita Zackari och Marko Lehtosalo tagit över!)
   

Internet:

• Årets sajt: www.youtube.com – i år igen
• Årets blogg: lifeofwnne.blogg.se – en humoristisk och välskriven inblick i Johan Stenlunds privata sfär
• Årets tidsfördriv: Swiped (iPad-app)
• Årets startsida: Aftonbladet – av mer slentrian än kvalité. Kanske dags att byta?
• Årets app: My Football Pro HD

Kristen tro:

• Årets bibelord: ”Alla som letar efter dig – å, låt dem få sjunga och dansa av glädje! Låt dem som vet vem du är berätta för alla att du är stor och inte har gett upp” (Ps 40:17 – enligt ”The Message på svenska - Psaltaren” – en parafras av Eugene Peterson)
• Årets tydligaste egenskap hos Gud: Omsorg
• Årets predikant: Mats Björk
• Årets arbetsuppgift: Hembesök

Musik:

• Årets artist: Avicii
• Årets nykomling: Zara Larsson
• Årets kristna artist: Newsboys
• Årets låt: ”Wake Me Up” - Avicii ft. Aloe Blacc
• Årets danslåt: ”Wake Me Up” - Avicii ft. Aloe Blacc
• Årets ballad: ”Uncover” – Zara Larsson
• Årets rocklåt: "Ever See Your Face" – Nubian Rose
• Årets kristna låt: ”Restart” – Newsboys
• Årets låttext: ”Breaking the silence, break the chains. Welcome to freedom, to a new day, where all the teardrops turns to gold. You’re gonna be all right, so let go” (“Breaking the Silence” – Terese Fredenwall)
• Årets Melodifestivallåt: "Vi kommer aldrig att förlora" - Eric Gadd
• Årets ESC-låt: ”I Feed You My Love” – Margret Becker, Norge
• Årets konsert: P-REX i Strömnäskyrkan
• Årets cover: ”Flowers” – Agnes
• Årets växare: ”Burn” – Ellie Goulding
• Årets skiva: ”Restart” - Newsboys
• Årets video: "The One" - David Lundberg feat. Sofia Franzén
• Årets retro: Queen

Sport:

• Årets svenska idrottsögonblick: Johan Olssons solokörning större delen av 5-milen i VM i Val di Fiemme. Men lika stor glädje var det när Skellefteå AIK vann sitt första SM-guld sen 1978.
• Årets utländska idrottsögonblick: Europa vinner Solheim Cup i golf för första gången på amerikansk mark. Svenskorna dominerar.
• Årets idrottsevenemang: Fotbolls-EM för damer i Sverige
• Årets idrottsman: Henrik Stenson, golf
• Årets idrottskvinna: Abeba Aregawi, friidrott
• Årets lag: Skellefteå AIK
• Årets tränare: Pia Sundhage. fotboll
• Årets nykomling: Irene Ekelund, friidrott
• Årets prestation: Johan Olsson, längdskidåkning
• Årets avslutare: Jörgen Persson, Anette Norberg, Frida Wallberg, Helena Engman, Stefan Selakovic, m fl

TV:

• Årets serie: The Bible (SVT)
• Årets actionserie: Blacklist (TV3)
• Årets humorserie: Halvvägs till himlen (TV4)
• Årets underhållning: Mästarnas mästare (SVT)
• Årets intervjuprogram: Hallenius hörna (TV4)
• Årets programledare: Petra Mede (alltifrån Eurovision Song Contest, Julvärd i SVT, till mötesledare i riktigt bra TV-gudstjänst från Katarina kyrka)
• Årets TV-sport: Längdskidåkning
• Årets dokumentär: Himmelska bikers (SVT)
• Årets seriösa program: TV-gudstjänsterna (SVT)