onsdag 31 december 2008

När det stormar

Idag har det verkligen stormat. Inte stormat som i snålblåst kring min person eller att jag blivit blåst eller nåt liknande, utan en vanlig hederlig (?) och rejäl blåst utomhus. Huset har skakat i sina grundvalar, brevlådan har gått sönder, grenar har brutits sönder och strömmen var borta ett par timmar.

Tur man kan sitta inne. Till lunch grillade vi korv över ett stearinljus, mest för att prova. Det funkade, men åtminstone min blev kolsvart och inte ens ljummen. Men det gick det med...

Kommer att tänka på en gammal barnsång:

När det stormar, när det stormar,
när det stormar runt omkring mig.
När det stormar, när det stormar,
när det stormar runt omkring mig.
Gud är stark, men jag är svag,
Han hjälper mig ta nya tag.
När det stormar, när det stormar,
när det stormar runt omkring mig.
Nu har stormen bedarrat någorlunda och vi ser till att ha ett gott slut på 2008. Jag önskar er, kära bloggläsare ett riktigt gott nytt år!

måndag 29 december 2008

Mellandagar man minns

Vad har vi egentligen mellandagarna till? En del använder dem klokt nog till att ta ut ledigheter av olika slag. Handeln använder dem till rea - även om de sen länge inkräktat även på Annandag jul - och nu även Juldagen! (Fy skäms!) Barnen passar på att leka med sina julklappar. Ungdomarna sover (minst) halva dagarna.

Jag vet inte om jag kan säga att jag direkt minns vad jag brukar använda mellandagarna till. 28 december brukar jag i alla fall försöka se till att gratulera "Broschan" först. (Menlösa barns dag). I (g)år hann jag återigen först! Man har inte roligare än man gör sig...

Det finns dock ett par års mellandagar som jag minns på ett speciellt sätt. Det var när jag var med i Malårevyn, åren 1995 och 1996. Oj, vad det var roligt. Jag saknar det! Verkligen! Det blev en speciell sorts gemenskap, både i förberedelser, övningar och genomförande. Och föreställningarna betydde faktiskt väldigt mycket för min prästtjänst i Malå. Det blev ett sorts genomslag, en isbrytare på många sätt. Rubrikerna var stora! Norran skrev "Prästen årets revykomet" och en representant för LIS (Lokalrevyer i Sverige) berömde vår revy, pekade sen på mig och utbrast "... och du är en stjärna!"

Jag blir ju generad även idag när jag tänker på det.

Tyvärr handlade det om dubbeljobb de där mellandagarna. Först och främst skulle ju prästeriet skötas, men sen var det även träning och nötning av repliker. Det blev för mycket, så jag kunde inte fortsätta fler år. Tyvärr. Så här i efterhand kanske jag borde ha tagit ut semesterdagar den där tiden och satsat helt och fullt på revyn en dryg vecka. Det hade helt klart varit värt det! Men så tänkte man ju inte.

Det är med saknad jag tänker tillbaka på den där tiden. Nu bor jag ju inte i Malå längre, men jag saknar Malåborna¨, både revygänget och alla andra - och jag saknar en scen! Jag måste erkänna att jag trivs verkligen att stå på scenen och saknar verkligen en scen, dvs en plats, ett sammanhang, där jag kan leva ut mina kreativa sidor. Det kan handla om musik, sång, revy, stand-up, eller whatever. Med humorns hjälp kan man ju också få många sanningar sagda. Jag vill gärna syssla med det jag brukar kalla "Spexfree - skrattefria vitsar och billiga skämt". Men tiden är kanske förbi, jag vet inte.

Eller också är det bara mellandagar här med...

tisdag 23 december 2008

Julbrev 2008

Det började för 15 år sen och är sen dess en gigant i svensk litteraturhistoria... eller också inte... Hursomhelst är du välkommen att läsa årets julbrev på min hemsida. Klicka dig fram via menyn till höger.

Julotta eller julnattsmässa?

För ett år sen skrev jag ett bidrag till församlingens helsida i Piteå-Tidningen. Det var en sorts recension, eller vägledning, till om man borde välja julottan eller julnattsmässa i år. Utrymmet var begränsat, så jag var tvungen att stryka mycket, men här kommer nu originalet. Minnesgoda läsare minns kanske att jag bloggade om detta även för ett år sen på min hemsida, men det är fortfarande aktuellt.

- - -

Julottan är en mångårig tradition i vårt land och vår bygd. Vi minns bilder från förr när folket åkte till kyrkan genom det snötyngda landskapet i slädar med facklor i händerna. På andra håll i världen är julnattsmässan en lika stark tradition. På senare år har detta sätt att fira Jesu födelse också kommit hit till Pitebygden. Men vad ska man välja? Till din hjälp har jag försökt att sätta plus, eller i mitt fall "grahnar", på de olika traditionernas fördelar.

Tradition
Julottan är nog den starkaste kyrkliga tradition som lever kvar i vårt moderna samhälle. Hur sekulariserad man än är, så nog ska man gå på julottan. Det hör till. När det gäller julnattsmässan är nog inte traditionen, med nåt enstaka undantag, så stark – än så länge.
Julnattsmässa: 2 grahnar
Julotta: 5 grahnar

Stämning
Båda tillfällena erbjuder god stämning, mörkt ute och tända ljus inne. Problemet med julottan är dock en märklig blandning av att vara småhuttrig av trötthet och samtidigt smått illamående av värmen från ljusen och bänkgrannens vargskinnspäls.
Julnattsmässa: 5 grahnar
Julotta: 4 grahnar

Innerlighet
Här är en av julottans svårigheter. Den tidiga morgonen är svår att få innerlig. Samtidigt är detta julnattsmässans styrka. Ingenting kan bli mer innerligt än att samlas kring nattvardsbordet.
Julnattsmässa: 5 grahnar
Julotta: 3 grahnar

Budskapet
Budskapet är bästa tänkbara i båda varianterna. Självklart är det Jesu födelse som står i centrum och vad det betyder för oss att Gud blir människa. Möjligen kan julottans budskap fördunklas av "morgontankens bleka seghet", men å andra sidan kanske du blir överraskad i år?
Julnattsmässa: 5 grahnar
Julotta: 5 grahnar

Psalmer och musik
De flesta kända julpsalmerna kommer att sjungas vilket alternativ man än väljer. Julottan är kanske ett säkrare kort med inledande "Var hälsad sköna morgonstund". Julnattsmässan kontrar å andra sidan med att, vid den rätta tidpunkten, erbjuda klassikern "Stilla natt". Nämnas bör också att kyrkokören finns på plats vid julottan och har de bara fått bort morgonrosslet ur halsen kommer det att ljuda nästan lika vackert som änglakören för drygt 2000 år sen.
Julnattsmässa: 4 grahnar
Julotta: 5 grahnar

Martyrskap
Visserligen är vi olika, men jag tror att det krävs större personlig uppoffring för de flesta att ta sig i väg till julottan i den arla morgonstunden. De som orkar stiga upp tror jag däremot inte går hem besvikna. Det kanske inte är samma martyrium att åka till kyrkan när tolvslaget närmar sig på julaftonskvällen. Det är snarast den perfekta avslutningen på familjetraditionerna.
Julnattsmässa: 4 grahnar
Julotta: 5 grahnar

Sammanfattning: Det är svårt att sätta de två julgudstjänsterna mot varandra. Julottan får i dagsläget aningen högre poäng, mest beroende på den starka traditionen. Men julnattsmässan har framtiden för sig. Jag tror att det lockar den yngre generationen i högre grad. Vi är olika, en del är kvällsmänniskor och en del är morgonmänniskor. Försök hitta det alternativ som passar dig – eller välj båda! Du får i alla fall några timmars sömn mellan.

måndag 22 december 2008

En test kring jultraditionerna

Jag hittade en rolig test på nån okänd blogg. Den handlar om jultraditionerna.

Har du köpt en chokladkalender? Ja, till Caroline.
Om ja, har du öppnat några luckor för tidigt? Jag tror hon håller det där väldigt bra, faktiskt.
Har du hunnit med att köpa alla julklappar? Ja – ovanligt tidigt dessutom.
Till vem är det svårast att köpa till? Mina föräldrar
Dricker du alkoholfri glögg? Eftersom jag aldrig dricker alkohol, så är ju svaret rätt så självklart. Men jag vet inte om jag tycker det är så gott ändå.
Har det hänt att du aldrig stressat inför julen? Den här julen är ovanligt stressfri, men annars är det ju, tyvärr, alltför vanligt
Hur många stjärnor ger du till årets julkalender? Har inte sett den alls
Vilken är den bästa julkalendern genom tiderna? Det är nog nån klassiker, typ Albert och Herbert. Av senare år var Allrams höjdarpaket en höjdare!
Säg en person som du velat säga "God Jul" till men aldrig vågat/orkat eller kanske glömt? Inte den blekaste aning.
Vem är det som julpyntar hemma hos er? Vi hjälps åt
Vem klär granen och vem bestämmer hur den skall se ut? Vi hjälps åt.
Plastgran eller äkta? Plast har sin plats, enkelt och tillräckligt bra.
Älskar du att få julklappar eller att ge bort? Lite jobbig process överhuvudtaget, mycket ångest genom årens lopp, främst att komma på vad man ska ge bort och en märklig känsla att få. Jag gillar inte att julklappshysterin tar bort fokus från varför vi faktiskt firar jul
Vill du fira julafton utomlands eller i vårt kära Sverige? Hemma givetvis
Känner du någon julstämning nu? Börjar komma så smått
När kom din julstämning? Möjligen när man börjar se julklappspapper och julpynt. Det senare tycker jag dock att man ska vänta med in i det sista. Julstämningen brukar dock komma med full kraft när man sitter i kyrkan och sjunger psalmerna och hör budskapet.
När skall man sätta upp adventsljusstakar? Dagen innan första söndagen i Advent. Den ska tändas kl.18 på kvällen när helgen rings in.
När julpyntar man? Dagen innan julafton, men julgranen ska inte tändas förrän på julafton.
Skickar du julkort? Nej, men däremot massor med julbrev, en mångårig tradition. Numera sker det via e-post, vilket gör det åtskilligt billigare och enklare.
Vilken senap till skinkan? Den som inte har nån senapssmak
Viktigaste på julbordet? Det vore konstigt med ett julbord utan skinka och julmust. Inte för att det nödvändigtvis är det godaste, men… Godast är nog mammas älgköttskinka. Tyvärr blir det ju inte varje jul man får ta del av den.
Julmusik jag inte kan vara utan? De klassiska julpsalmerna
Världens bästa jullåt? Bortsett från psalmerna (och O, helga natt) blir det kanske nån av "Last Christmas" med Wham eller "Do They Know It's Christmas" med Band Aid. De sätter igång så många nostalgikänslor inuti.
Julknäcke eller vörtbröd? Nja, jag vet inte om nåt är speciellt nåt av det.
Vilket julgodis är viktigast? Gör du det själv? Knäck förstås. Har aldrig provat. Pappa är en fena på det där. Magdis gör gärna julgodis och bananfudge eller limekola hör till favoriterna.
Vilka traditioner har ni? Julbön i kyrkan, tomtegröt och dopp-i-grytan till lunch, Kalle Anka (men varför ser man på det egentligen?), julklappsutdelning och julbord. En tradition från uppväxten var att spela nåt sällskapsspel på kvällen. Sen blir det givetvis julnattsmässa eller julotta.
Färdiginslagna paket eller paket att slå in hemma? Spelar det nån roll? Det blir inte så snyggt vilken variant man än väljer…

Till sist lite antingen/eller:

Pepparkakor - Lussebullar
Skumtomtar - Knäck
Ischoklad - Marsipan
Köttbullar - Prinskorvar
Julkorv - Julskinka
Lax - Sill
Revbenspjäll - Janssons frestelse
Paradis - Aladdin
Rullsylta - Pastej
Glögg - Julmust
Rödbetssallad - Dopp i grytan
Ris a la malta - Risgrynsgröt
Hemma – Borta
Julotta – Julnattsmässa

fredag 19 december 2008

Sonens insikt

Följande samtal mellan Magdalena och Elias utspelade sig här hemma tidigare idag:
- Vem är sötast?
- Iin
- Vem är snällast?
- Pappa
- Vem är smartast?
- Mamma
- Vem är underbarast?
- Ijas OCH Iin

Elias har med andra ord förstått precis hur det ligger till! :-D
Fotnot: "Iin" = Caroline, "Ijas" = Elias.

torsdag 18 december 2008

Varför ska man...

... vara så blåögd? Vi är en av de som blivit lurade av Kameraexperten, som det idag skrivits om i Aftonbladet. Vi tänkte köpa ett Nintendo Wii som julklapp till hela familjen och kollade givetvis priserna på Pricerunner, som man ju brukar göra. Billigast var nämnda företag och dum som man är betalade vi i förskott, allt för att det skulle bli lite billigare. Vi har väntat och väntat på att paketet skulle komma, men inget livstecken, trots skickade mejl, telefonterror och andra beprövade metoder. Sen började vi hitta varningstexter på Nätet kring Kameraexperten, att många fler har blivit lurade. Med andra ord är det rätt så kört nu. Sista chansen blir väl att kolla om banken kan annullera utbetalningen på något sätt. Man måste ju i alla fall försöka...
Epilog 11 februari: Vi fick till slut tillbaka våra pengar genom bankens försorg. Skönt. Sen måste jag ju tillägga att det blev ett Wii till julen i alla fall, eftersom jag begav mig till Clas Ohlson. Slutet gott, allting gott!! :-D

lördag 13 december 2008

Den kristna tidningsvärlden

Jag har under ett antal års tid prenumererat på den kristna tidningen "Trons värld". Den har varit så bra och uppmuntrande läsning, eftersom den rapporterar från så mycket positiva händelser inom kyrkorna i vårt land och vidare över världen. Den kompletterar på så sätt "Kyrkans tidning". Den sistnämnda erbjuder väl kanske inte den mest upplyftande läsningen, men speglar Svenska kyrkan, på gott och ont. Även om den oftast bara ögnas igenom så är det ett sätt att hänga med i vad som händer inom min kyrka. När jag läser Trons värld blir jag alltid inspirerad och längtande efter väckelse i de sammanhang jag står i. Tyvärr fick jag nu meddelandet att denna tidning ska läggas ner. Det finns inte tillräckligt många prenumeranter och annonsörer. Väldigt tråkigt! Jag kommer verkligen att sakna den.

Jag läste också att tidskriften "Trots Allt" ska läggas ner. Den har jag också prenumererat på i många år, men slutade tidigare i år, pga att jag egentligen aldrig gav mig tid att läsa den. Så kanske även många andra har resonerat, för det var nog prenumerationsunderlaget som sviktade även där.

Men vem vet, detta kanske banar väg för andra läsvärda tidningar/tidskrifter i det grahnska hemmet. Ni kanske har nåt tips?

Snöslunga?

Idag var det nog första gången jag kunde tänka tanken att köpa snöslunga. Men å andra sidan hade jag aldrig kunnat backa ut bilen för att införskaffa en sådan. En vanlig skottning av garageuppfarten brukar ta 15-20 minuter, men idag var det två timmars intensivt skottande. Snösläden fylldes direkt på sin egen yta. Inget gratis här inte. Jag är helt slut!! Om jag ska köpa snöslunga nu då? Nej, nu lär det väl dröja länge innan det kommer sån här tung snö nästa gång, så det får vara. Och händer det igen, så lär jag säga samma sak, åtminstone efteråt.

fredag 12 december 2008

B-)

Idag fick vi hämta Elias glasögon. Det är synd att en tvååring ska behöva ha glasögon, men å andra sidan ger ju glasögonen honom en chans att se någorlunda bra. Det är bara att gilla läget, som man säger. Det har faktiskt gått riktigt bra idag, bättre än väntat. Visst har han velat ta av sig glasögonen några gånger och protesterat när vi försökt sätta tillbaks dem, men det hör nog snarare till den trotsålder han är inne i. När de väl sitter på näsan så har han dem. När vi frågar om han ser bra, så svarar han alltid "Jaa". Det blir nog bra det här!

För den som funderar över blogginläggets rubrik: Det är en smiley som har glasögon...

Värdig vinnare

Det har väl aldrig varit nåt snack, tycker jag, att Kevin Borg skulle stå som slutsegrare i Idol 2008. Hans röst, rytm och sångglädje har dominerat sen första taktslaget. Flera av de andra deltagarna har haft sina stunder de också, men även dalar. Kevin har alltid levererat - och det på högsta nivå. Det ska bli intressant att se hur hans fortsatta karriär kommer att se ut.

En sak till: Det är ett mycket klokt beslut att årets vinnare inte behöver spotta ur sig en skiva på bara några dagar, som det varit tidigare, för att hinna med julhandeln. Jag tyckte Andreas Carlsson sa att skivsläppet blir om ett par månader. Mycket bra, för då blir det utan tvekan ett bättre resultat och kanske en idol som inte falnar alltför fort. Alla tidigare vinnare har varit värda ett bättre öde. Jag tänker inte minst på Daniel Lindström som vann första året. Hörde ni hans framförande i början av dagens program? Låten "Saturday Night" var en riktig soulrökare och hans nya CD kommer, enligt hans hemsida, att släppas i början av nästa år. Hur bra som helst!! Jag vill höra mer av honom! Och jag vill höra mer av Kevin! Grattis till segern!

onsdag 10 december 2008

En vit jul

Alla vill vi väl ha en vit jul, eller hur? För mig handlar det inte enbart om att snön ska ha lagt sig över nejden. Nej, jag skulle önska att fler fick uppleva en vit jul - och nu talar jag om att skippa alkoholen över julhelgen. IOGT-NTO har en kampanj som heter "Vit jul". Det sympatiserar jag verkligen med. Så här står det på deras hemsida:

Julen är barnens högtid, och en tid att vara tillsammans. Barn vill ha närvarande vuxna, vuxna som inte är påverkade av alkohol. För även om många väljer att vara sparsamma med alkoholen när de är i sällskap med barn finns det nog inte något barn som känner sig riktigt bekväm med att vuxna är påverkade av alkohol. Barn tycker att det känns obehagligt också med måttlighetsdrickande vuxna som blir påverkade av alkohol, även om det är sällan, och även om man inte blir jättefull.

Barn tycker att vuxna luktar konstigt och inte är som de brukar när de har druckit alkohol. De som ska ge trygghet i tillvaron och som man alltid kan lita på blir skrämmande och oförutsägbara genom ett annat tonläge och yvigare gester. Det behöver inte handla om aggressivitet och våld. När vuxna blir övervänliga och sentimentala är det också jobbigt.

Och vi fungerar inte lika bra under påverkan av alkohol. Man blir fumlig och får sämre lyhördhet för mer finstämda signaler. Man blir mer självupptagen och kanske skämtar med barnen på ett sätt som de inte förstår.

Värst är det naturligtvis för de cirka 385 000 barn som växer upp med föräldrar med riskfyllt drickande. Alkoholkonsumtionen befinner sig på en hög nivå i samhället, och det slår hårt mot barnen.

Så skippa alkoholen om du ska fira jul med barn och ungdomar. För barnens, men också för din egen skull. Ta vara på tiden. Men även du som inte firar jul tillsammans med barn kan skriva under av solidaritet med barn som växer upp i hem med missbruk.

Alla barn har rätt till en vit jul!

Gå gärna in på hemsidan du med och skriv under. Med din underskrift lovar du att "under perioden 24/12-26/12 2008 avstå drycker med en alkoholhalt över 2,25 volymprocent".

Fjärrvärme

Det har varit en följetong hela denna höst. Inte på bloggen direkt, men i vårt liv. Idag blev det äntligen klart. Nu har vi fjärrvärme. Det känns tryggt på nåt sätt. Och det känns bra att det är miljövänligt. Annars hade ju Smurfit Kappas överskottsvärme bara försvunnit rakt ut i ingenstans till ingen nytta.

Men visst kunde processen ha varit snabbare. De började gräva tidigt i höstas och många dagar verkade det inte hända nånting nånstans på kvarteret. De har väl för många projekt på gång runt stan gissar jag. Rören kom på plats strax innan snön vräkte ner. Det stora diket utanför huset hann nätt och jämnt fyllas igen. Men vintern hann komma, så även tjälen. Det innebar att det utlovade bredbandet inte kommer förrän i maj, typ. Det hade visst frusit längs röret. Typiskt.

Typiskt också att gamla pannan skulle ut och fjärrvärmen in på vinterns hittills kallaste dag. Det blev några kylslagna timmar, men till slut så...

Nu är bara frågan vem som har fjärrkontrollen... ;-)

tisdag 9 december 2008

Barndomsvänner

Jag växte upp i Lycksele. Vi flyttade dit när jag var fyra år gammal och bodde de första åren i radhus på Knaftvägen. Inte långt från oss bodde en två år yngre flicka som hette (och heter) Anna. Eftersom hennes mamma och min mamma var både släkt och vänner sen tidigare, blev det naturligt att hon blev vår (dvs jag och min brors) lekkamrat. Hon kallade oss för "lilla Kalle-Bertil" och "stora Kalle-Bertil". Nej, det har aldrig varit lätt med dubbelnamn.

Det finns en hel del minnen kvar. Jag minns till exempel att jag vid nåt tillfälle knöt hennes skor, även om jag inte kunde knyta mina. Jag minns också att det fanns viss rivalitet mellan brorsan och Urban, som bodde granne med Anna.

Men som det ofta är så växer man från sina barndomskamrater. Det var många år sen jag träffade Anna - och för den delen Krister och Kennet, Rolf, Lennart och allt vad de nu hette. Men jag tänker på dem rätt ofta, inte minst idag på Annadagen, som dessutom är hennes födelsedag. Idag fyller nämligen Anna 40 år. Tänk vad tiden går! Grattis, om du nu mot förmodan råkar läsa det här!

måndag 8 december 2008

Nya ord

Att det händer mycket kring barn vet vi alla. Inte minst detta att deras ordförråd utökas hela tiden. Ibland tar det en stund innan man förstår vad de menar, men sen är det glasklart. Vad tror ni till exempel att Elias menar med "macka hoppa"?

Rätt gissat: rostat bröd.

Det är ju rätt logiskt egentligen. Elias har de senaste dagarna velat ha "hoppa" då och då. Han vill gärna stoppa ned brödet själv i brödrosten och trycka ner spaken. Sen står han och väntar spänt tills rostebrödet är klart. Men frågan är vem som hoppar mest, brödet eller Elias...

söndag 7 december 2008

Gospelglädje

Jag blir alltid lika förvånad i början av varje decembermånad. Inte nog med att man under flera veckors tid har anfallits av aggressiv julkommers, nu börjar man helt plötsligt dränkas av julfester, andakter med juligt tema, julklappsinköp och - inte minst - julkonserter. Vi har så lätt för att ta ut saker i förtid vi svenskar. Men å andra sidan, det är ju en del av våra julförberedelser. Svårigheten för oss är väl att många hinner bli lite less innan själva höjdpunkten kommer. Jag talar givetvis om firandet av Jesu födelse på juldagsmorgonen. (Va? Juldagsmorgonen? Är det inte julafton som räknas?) Nej, just det. Vi tar, som sagt, gärna ut allt lite i förskott. (Snart kommer väl mellandagsrean strax efter lucia)

Efter detta gnäll måste jag ändå säga: när vi nu på olika sätt laddar upp inför julen med olika stämningsskapande åtgärder, så får man ju passa på. Folk förväntar sig julens budskap, då ska de få julens budskap. Vi har ju fått uppmaningen: "Go tell it on the mountain, over the hills and everywhere, that Jesus Christ is born!". Vi behöver verkligen "Joy to the world". Självklart vill jag vara med och sjunga ut detta evangelium!

Det är precis det vi har gjort ikväll. Min kör, Support Choir, hade julkonsert på EFS i Piteå. Det var mer än fullsatt. Otroligt roligt. Och det gick så bra att sjunga också. Efter en sån här urladdning blir man lite slut. Jag sitter här, trött, men lycklig. Gospelglädje!

Det är som en av sångerna vi sjöng: "Guds gåva till mänskligheten var hans ende Son. Han föddes och dog och uppstod igen för att uppfylla Guds frälsningsplan. Guds gåva var den största gåvan. Det var Jesus Kristus, vår Herre".

Men precis som alla andra julklappar måste du ta emot denna gåva, öppna den och använda dig av den för att du ska få glädje av den. När du gör det kan du vara säker på att du blir välsignad. Som texten är till en annan av sångerna vi sjöng: "Han ska ge dig kraft till att leva, ge hopp och framtidstro. Han har sagt: Kom till mig du som strävar och jag vill ge dig ro. Han ska bevara dig från allt ont, ge dig styrka när du är svag. Trots ditt svek, dina nederlag är hans nåd ny var dag."

Som sagt: gospelglädje!

onsdag 3 december 2008

Reklam

Så var det dags för reklam igen. Jag har ett quiz sen många år tillbaka på min hemsida. Den uppdateras vid varje månadsskifte. Det är äran det handlar om. Givetvis är det svårt att komma längst upp i topp på Maratontabellen, men det går otroligt lätt att klättra till anständiga pinnhål Du är så välkommen! Ämnet den här månaden är "Vinter". Klicka dig fram via menyn till höger och svara med hjälp av mejl.

Utöver frågesporten brukar jag varje månad sammanfatta månadens personliga favoriter inom musik-, sport- och TV-världen. Kanske nåt att kolla in?

Glädjebesked

Idag fick vi verkligen ett glädjebesked. Jag blev faktiskt så glad att jag fick tårar i ögonen. Bakgrunden är följande: Elias ska ju börja på dagis (ok, det heter visst förskola) efter trettondedag jul och vi hade fått besked att det inte fanns plats på Skogsbackens förskola, där vi helst hade velat. Det skulle bli Munkberga. Säkert ett bra ställe, men dels ligger det längre bort och dels ligger det åt fel håll. Och framför allt: Caroline gick på Skogsbacken och vi trivdes så bra med alla fröknarna och själva miljön. Men nu skulle det alltså inte finnas plats förrän tidigast till sommaren. Alltså skulle Elias börja på Munkberga efter jul och sen byta när det blev nån plats ledig.

(Ja, ni förstår ju vart den här bloggen leder)

Rätt gissat! Idag ringde rektorn och meddelade att det hade blivit en ledig plats på - just det - Skogsbackens förskola!!! Wiiiih!! Glädjetjut och glädjetårar. Det kan inte bli bättre!! De känner oss och vi känner dem. Elias kommer att bli så väl omhändertagen. Och nära blir det! :-D

Bragdguldet

Svenska Dagbladets bragdmedalj delades ut igår. Ju längre året har gått har jag insett att det inte varit någonting som kommit upp i handikappidrottarnas prestationer vid Paralympics. Det borde stå mellan sportskytten Jonas Jacobsson och simmaren Anders Olsson. Det blev den förstnämnde. Mycket välförtjänt och väldigt roligt! Han är ju förlamad sen födseln, men har deltagit i Paralympics sen 1980 och guld i samtliga åtta mästerskap sen dess. Det innebär 27 medaljer, varav 16 guld. Ett otroligt facit! (Han är därmed bättre än fantastiske simmaren Michael Phelps).

Det är svårt att jämföra handikappidrottares prestationer med "normala" idrottsmän. Jag skulle vilja säga att alla handikappidrottare gör en större prestation, en större bragd, än alla andra, utifrån sitt funktionshinder. Många övervinner sig själva varje gång. Tyvärr uppmärksammas det alltför sällan, inte minst i dessa bragdguldssammanhang, men nu är en barriär bruten, hoppas jag. Som Hans Säfström, sportchef på Handikappförbundet, säger: "Det är fantastiskt. Nu är vi på samma bana som all annan idrott".

Juryns motivering lyder för övrigt: "För bragdartad upphämtning till guld i Paralympics – en sann skyttekung". Man kan inte annat än hålla med!