Jag beklagar att detta blogginlägg kommer först nu, men tid, ork och tillfälle har inte funnits tidigare. När själva Eurovision Song Contest gick av stapeln befann jag mig på ett trevligt bröllop. Tur att det finns video. Tyvärr ville brudparet inte spela in bröllopet, så jag fick ta plan B.
Hursomhelst har det nu gått en dryg vecka sen Loreen sopade (Sean?) banan med övriga deltagare med den fantastiska ”Euphoria”. Det är ingen tvekan om att den stod i en klass för sig. Roligt att resten av Europa också tyckte det.
Vanligtvis är ju omröstningen ett sömnpiller, men det blev ju klart intressantare när Sverige fick röster från alla länder utom Italien. Sverige var i ledning efter att tre länder röstat och släppte sen aldrig in någon annan i matchen. Roligast under själva omröstningen, förutom själva resultatet, var när Sarah Dawn Finer presenterade det svenska folkets röster som sitt alter ego Lynda Woodruff. Ack må hon få vara en av programledarna vid nästa års ESC! Gärna tillsammans med Peter Settman eller Kristian Luuk. Jag är i alla fall övertygad om att svenskarna kommer att göra ett enormt bra evenemang nästa år. Hoppas det blir lite högre klass på den beskärda del humor som bör få finnas med.
Lite lösa kommentarer:
• Tio (10!) av finallåtarna hade svenska upphovsmän. Det är förstås roligt för svensk musikindustri, men nog är det väl nåt som snett? Kanske dags att shejpa upp reglerna.
• Finns det nån lag som säger att länderna från det forna Jugoslavien skulle ställa upp med ballader detta år? Är det för att de är en del av Balladkanhalvön?
• Var det inte lite Monty Pythiansk ”Silly Walks” över Moldaviens bidrag? Kanske kan även den rumänske moonwalkande säckpipeblåsaren sälla sig till den genren? Andra märkliga inslag var Litauens ”Love Is Blind”, där sångaren bar ögonbindel första delen av låten för att sen (aaaningen) omotiverat göra en blandning av Martin Ljungs handvolt och Michael Jackson-dans.
• Albaniens Rona Nishlius frisyr blev man ju bara rädd av.
• Försökte Frankrike kopiera Dima Bilans framgångar från 2008 med idrottsmän på scenen? Då var det en konståkare, den här gången var det gymnaster.
• Billigaste flygresan fick nog den ryska delegationen. Inte bara för att de hade relativt kort resa, utan även för att man sannolikt kunde sätta ihop babusjkorna i varann.
• Jedward kom tillbaka lite fortare än jag hade trott. ”Lipstick” var bra förra året och årets ”Waterline” var ännu bättre. En av upphovsmännen var svensk dessutom. Jag kan inte påstå att jag är direkt såld på framförandet, men det är, som väntat, högintensivt. Kläderna såg ut som en blandning av C-3PO och Tin Man.
• Inte för att den var bäst, men den låt som satt sig mest i min skalle var faktiskt Lettlands ”Beautiful Song”. Inte versen, inte framförandet, men refrängen satt som en lagomkokt spaghetti på skåpdörren.
• Sist, men inte minst, kan man ju fundera på om det bitvis handlade om ”Idol Senior”, med de ryska gummorna och Engelbert Humperdinck, smörsångare från 50-60-talet i förarsätet. Kanske kan vi hälsa Jan Malmsjö välkommen tillbaka nästa år? (Kanske bäst att inte ge Christer Björkman några idéer).
And this is the votes of the SvBG jury:
12 p: ”Euphoria” – Loreen (Sverige – blev 1:a)
10 p: ”Waterline” – Jedward (Irland – blev 19:e)
8 p: ”Sound Of Our Hearts” – Compact Disco (Ungern – blev 24:a)
7 p: ”Standing Still” – Roman Lob (Tyskland – blev 8:a)
6 p: ”L’Amore È Femmina (Out Of Love)” – Nina Zilli (Italien – blev 9:a)
5 p: ”Party For Everybody” – Buranovskiye Babushki (Ryssland – blev 2:a)
4 p: ”Kuula” – Ott Lepland (Estland – blev 6:a)
3 p: ”Echos (You and I)” – Anggun (Frankrike – blev 22:a)
2 p: ”Stay” – Tooji (Norge – blev 26:a)
1 p: ”Quédate conmigo” – Pastora Soler (Spanien – blev 10:a)
Inlägg
