Nimbys värld

Vår familj är inte så där jättebra på att hitta på en massa saker, tyvärr. När vi är lediga är vi oftast bara hemma, kanske mest för att orken inte räcker till. Men i helgen, när vi för ovanlighetens skull är lediga båda två, gjorde vi nåt som var riktigt roligt. Vi åkte ut till Pite havsbad där Nimbys värld finns sen ett år tillbaka. Det är ett lekland som verkligen är ett äventyrsparadis för barnen (och även möjligheter för en del aktiviteter för vuxna i närheten). Där finns stora ytor med rutschkanor, klätterställningar, bollhav, och så vidare. Otroligt läckert.

Det som är så ovanligt är att vuxna inte behöver betala inträde. Ovanligt, men smart! Jag tror ändå att de tjänar på det, eftersom man då lättare unnar sig både fika, mat och kanske lite annat. Att det sen är barnen som kostar 90 kronor i inträde är väl investerade pengar. Att se deras leenden är värt allt.

Det blev en mycket lyckad dag. Och med bestämdhet fler besök!

Förintelsens dag

Igår var det Förintelsens dag när vi återigen påminns om allt fruktansvärt som hände i koncentrationslägren under andra världskriget när nazisterna systematiskt utförde folkmord på 6 miljoner judar + en massa andra. Det är viktigt att minnas detta så att det inte upprepas. Man skulle ju kunna tro att det aldrig kommer att hända igen, men tyvärr ser vi alltför ofta tendenser i vårt samhälle som är skrämmande. Även om det inte kommer upp i samma ofattbara siffror så är varje uttryck för främlingshat och förföljelser av oliktänkande för mycket.

Tyvärr är jag - och många med mig - alltför tysta!

På många håll i vårt land hölls igår olika manifestationer. Jag är stolt över att min brorsdotter Frida var med och organiserade en demonstration för en fredligare värld. Ungefär 200 elever på Norrängsskolan i Lycksele deltog. Läs gärna det som Västerbottens-Kuriren rapporterar. Frida är flickan i rött i mitten.

Halvvägs

Ibland påbörjar man sånt som man önskar man inte hade börjat med...

Jag var på bröllop i början av augusti 2003. Det var en av mina bästa vänner som gifte sig. På detta bröllop blev jag introducerad i nånting som kallas för "Platespotting". Det går ut på att man börjar med att leta efter en bil som har registreringsnumret 001. När man hittat den letar man efter 002, och så vidare, tills man kommit till 999.

Ett hett tips: Börja aldrig med denna dårskap!

Idag såg jag nummer 500 och har med andra ord kommit halvvägs. Om allt fortsätter i samma takt kommer jag att vara färdig sommaren 2014. Som sagt: Börja aldrig med denna dårskap! För det går aldrig sluta...

Pojken som låg i formalin

Jag fick ett kort, men roligt telefonsamtal idag som jag inte kan undgå att delge er. Det var en mycket god vän (vi kan kalla honom Olof Lundmark) som berättade om sin fru (vi kan kalla henne Carina Lundmark). Hon skulle vid ett samtal om deras son (vi kan kalla honom Vidar Lundmark) säga: "Det är Vidar i ett nötskal". Men det blev i stället: "Det är Vidar i en glasburk".

Förvarar de honom i formalin? Stackars pojk...

Hur kunde jag missa det?

Idag hände nåt väldigt flummigt. Jag är säker på att det aldrig har hänt mig förut. När jag skulle packa ner mina grejor i ryggsäcken och cykla hem hittar jag min lunch där! Jag har alltså helt glömt bort att äta! Den som känner mig vet att det aldrig händer. (Den som ser mig förstår att det är sant). Otroligt märklig känsla. Jag var inte speciellt hungrig heller, men ju närmare hemmet jag kom, desto hungrigare blev jag. Väl hemma hade jag lite bendarr till och med. Tur att Magdis redan hade gjort mat (alldeles delikat "Creamy Curry Chicken").

Men hur kunde detta ske? Antagligen var jag så inne i det jag gjorde. Jag satt nämligen hela förmiddagen i intensiva förberedelser för att hinna klart årets första "Bibelstudium från A till Ö". Ämnet för dagen var det rykande heta "Israel - Guds folk" - dock inte med politisk touch som finns på diverse närliggande bloggar, utan i princip enbart utifrån Bibeln. Klart intressant! Jag tror dessa Bibelstudier, inte minst förberedelserna, är det roligaste jag gör. Det ger mig så mycket.

På måndagkväll ska jag förresten starta "Växthuset" med samma koncept (från A till Ö), men med inriktning på kvällslediga. Välkommen till Kyrkcenter kl.18.30-20.00 om du bor inom lämpligt avstånd, är intresserad och längtar efter rejäl bibelundervisning. Första ämnet kommer att vara "Anden".

Men då har jag säkert ätit. Jag skulle bli förvånad om jag missar maten en gång till...

Kyrkgalan

Det är galatider. Guldbaggegalan, Grammisgalan, Rockbjörnen, etc - och ikväll Idrottsgalan. Inte för att jag hade tid att se speciellt länge, men Peter Settman är ju alltid rolig, liksom Robert Gustafsson som Per Gessle. Det är också trevligt att se aktiva idrottare och föredettingar om vartannat. Lite nostalgi ibland och så. Det är också ett bra sätt att sammanfatta det gångna sportåret.

Jag kunde bara inte låta bli att tänka vidare. Tänk om det fanns en årlig "Kyrkgala", där Svenska kyrkan (eller varför inte hela kristenheten i Sverige) samlades, nominerade och utsåg:

• Årets kyrkoledare
• Årets lekman
• Årets församling
• Årets inspiratör
• Årets nykomling
• Årets prästation
• Årets gudstjänst
• Årets predikan
• Och sist men inte minst: Kyrktantens pris (det så kallade Kerringpriset)

Tystnadens försvarstal

Det var ett tag sen nu. Sen jag skrev ett blogginlägg alltså. Vissa har blivit lite otåliga har jag förstått. (Men sååå bra är väl inte bloggen?). Tio dagars tystnad på bloggen är väl inte speciellt farligt tycker jag, men det är kanske ändå läge för ett litet försvarstal (vilket snarast handlar om en liten rapport för vad som hänt senaste tiden).

Tystnaden har ju sina orsaker:

1. Dels har jag börjat jobba igen.
Det känns förvånansvärt bra. Rätt mycket pirr innan dock. Fullt upp, förstås, mycket att planera och dra igång. Hinner som vanligt inte allt, det är lite för mycket oförutsedda händelser, t ex att jag fick rycka in på en begravning igår, men på något sätt går det ändå. Viktigast först, liksom. Idag hade jag min första gudstjänst, en ekumenisk temamässa med temat "För samman dem". Underbart, faktiskt, om jag får säga det själv. Och det får jag, eftersom jag skyller allt sånt på Gud! Det var flera som sa uppskattande ord om min predikan efteråt. En del sa att det var bland mina bättre. Jag vet inte det jag, men jag kontrade i alla fall med att det med säkerhet var min bästa predikan på sju månader. (För er som eventuellt undrar: Jag har inte predikat på sju månader pga pappaledighet under sommaren och hösten). Predikan finns för övrigt att läsa på min hemsida.

2. Dels har vi skolat in Elias på förskolan.
Det var med viss vånda vi följde Elias till "dagis". Tillvänjningsprocessen har gått steg för steg. Förra torsdagen en timme tillsammans med honom. Fredagen två timmar. Sen utökades det på olika sätt - och i torsdags lämnade jag honom där under tre timmar. (Det var första gången på flera år jag varit ensam hemma! Jätteskönt!) Men allt har gått SÅ BRA!! Inga problem alls. Inte på fredagen heller, när han var där fem timmar. "Fröken" var nästan besviken över att han inte hade gråtit en endaste gång. Jag är så stolt över Elias, för jag förstår att det här kommer att gå så bra. Men nog känns det ändå lite konstigt att lämna bort sitt barn. Lite separationsångest, gissar jag. Men Elias har det ju bra där. Personalen är jättebra!! - Och bonusen kommer när vi träffas vid middagstid. Han är förstås extra gosig då! :-D

Med andra ord: Det har helt enkelt inte funnits tid och ork att blogga. Det kanske det inte kommer att göra framöver heller, men vem vet när inspirationen rinner till och den kronologiska tiden haltar till och bereder plats...

Oanade möjligheter för inplastade tidningar

På torsdagarna dimper det ner två tidningar i familjen Grahns brevlåda. Den ena är Kyrkans Tidning (min prenumeration, förstås) och den andra är Kalle Anka & Co (Carolines prenumeration, förstås). Jag kan själv inte avgöra vilken av dem som är mer läsvärd, men jag har i alla fall lagt märke till en sak:

Har ni sett att många tidningar, främst de som är riktade till barnen, är inplastade och innehåller små leksaker? Det räcker liksom inte med själva innehållet i tidningen. Det måste vara nåt mer som lockar. Det är inte så svårt att räkna ut att det syftar till att...

• alternativ 1: lura de stackars barnen att köpa tidningen
• alternativ 2: lura de stackars barnen att tjata på sina stackars föräldrar att köpa tidningen

Kalle Anka är bra. Okej, kanske inte lika bra som jag tyckte när jag var barn, men den är bra och jag läser den gärna. Men trots de tecknade äventyren tror jag att det främst är leksaken som lockar många barn - åtminstone Caroline. Hon älskar sånt här småplock. Under det dryga år som vi har prenumererat har Caroline fått alltifrån en fallskärmshoppare, halloweengodishåv och en radiostyrd robot, till Oppfinnar-Jockes medhjälpare och en liten fickradio - och mycket, mycket mer. Billigt, plastigt, massfabricerat, inte speciellt hållbart, men det är ändå fascinerande att se utgivarnas uppfinningsrikedom.

Idag fick Caroline den första grej som jag faktiskt blev lite avundsjuk på: en röd toppluva som var märkt "176-167". Vad var det? Rätt gissat: en mössa som kunde ha tillhört Björnligan. (Tyvärr var den lite för liten för mig, annars hade jag lagt beslag, vantarna, rabarber, eller nåt annat på den).

När jag tänkte vidare på det här kunde jag inte låta bli att jämföra med Kyrkans Tidning. Jag har ingen aning om hur stor upplagan är, men de skulle säkert vilja ha fler prenumeranter. Tänk om även de skulle börja plasta in tidningen och varje vecka bifoga nån billig plastgrej för att locka fler köpare. Vad skulle det i så fall kunna handla om?

Ja, kanske skulle vi under våren, något förvånade, upptäcka att Kyrkans Tidning bifogat:

• en ikon i plast
• en biktspegel
• ett radband med plastpärlor
• Lilla Bibeln (bokstavligen lilla)
• ett plastkors att ha runt halsen
• en sprattelgubbe föreställande någon biskop
• samlarkort med kyrkofäderna
• ... eller något annat...

Kom gärna med fler förslag!!

Omstart

Ctrl-Alt-Del handlade förr i tiden om att starta om hela systemet i datorn. På ett sätt känns det så. I morgon börjar jag jobba igen efter drygt sju månaders pappaledighet (inklusive några veckors semester). Det känns rejält gruvsamt, faktiskt. Magvärk. Nog för att jag vet vad som väntar och ser fram emot det mesta, men det finns ju saker jag kommer att sakna. Så här kan man sammanfatta det hela:

Kommer att sakna:

• Att vara med Elias hela dagarna
• Att vara mer med hela familjen, både dagar, kvällar och helger.
• Att slippa ställa klockan. Det innebär i och för sig inte att jag fått sovmorgon, eftersom Elias vaknar först av alla.
• Mjukisbyxorna
• Friheten

Ser fram emot:

• Bibelstudierna
• De trevliga arbetskamraterna
• Leda gudstjänster, främst predika
• Mitt nya upplägg, noggrant genomtänkt under hösten.
• Bönestunderna i arbetslaget, med församlingsborna och med pastorerna
• Det ekumeniska arbetet
• Hembesöken
• Röra mig lite mer bland fler människor
• Att komma hem efter arbetsdagens slut och kunna krama om Elias (och övriga) som förhoppningsvis saknat sin gamle far.

Ser inte fram emot:

• Några saker jag inte tänker nämna här

Men det är ju bara så här det är. Allt har sin tid. Det är ju trots allt präst jag ska är och ska vara. Jag har Guds kallelse i ryggen (eller rättast sagt i hjärtat) och familjen är en gåva som inte heller den försvinner. Det bästa i livet går faktiskt att kombinera (sägs det). Nu gäller det bara att hitta den rätta balansen. Med Guds hjälp går det!

100 m bensin

När jag häromdagen tankade bilen kunde jag konstatera att bensinpriset låg på Calvin Smiths världsrekord på 100 meter från 1983: 9.93. En annan mack skyltade med 9.99, dvs den tid som Carl Lewis hade i OS-finalen i Los Angeles 1984. Några dagar tidigare hade det varit nere på Usain Bolts rekord från i somras: 9.69.

Tur att bensinpriset (för närvarande) håller sig på världselitens nivå på 100 meter och inte mina usla tider…

Jag undrar förresten varför detta handlar om bensin och inte fo(r)togen...

Bokslut 2008

Precis som vid förra årsskiftet tänkte jag sammanfatta det år som gått inom några olika områden. Här är årets...

Böcker:

• Årets kristna bok: "Fotspår i glastrappan" – Magnus Malm
• Årets deckare: "Nobels testamente" – Liza Marklund
• Årets roman: "Kristus i berget" - Britta Stenberg

Diverse:

• Årets glädje: När vi fick beskedet att Elias fått plats på Skogsbackens förskola
• Årets maträtt: Sushi
• Årets spel: Nintendo Wii
• Årets tidskrift: Pilgrim

Internet:

• Årets sajt: http://www.facebook.com/(trots allt)
• Årets blogg: sandstromjonsson.se - briljant profetisk och orädd analys av det andliga läget i Sverige!
• Årets tidsfördriv: Clickz
• Årets startsida: Aftonbladet

Kristen tro:

• Årets bibelord: Matteus 11:28: Jesus säger: "Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila"
• Årets predikan: Simon Jonssons predikningar från Kustkyrkan i Jävre, som finns utlagda på Internet.
• Årets arbetsuppgift: Bibelstudium från A till Ö

Musik:

• Årets låt: "All Summer Long" - Kid Rock
• Årets danslåt: "Take My Body Close" - Velvet
• Årets ballad: "Curly Sue" - Takida
• Årets cover: "Ella Elle L'a" - Kate Ryan
• Årets artist: Katy Perry
• Årets Melodifestivallåt: "Just A Minute" - Rongedal
• Årets skiva: "Ending Is Beginning" - Downhere
• Årets video: "Singing That Melody" - Swingfly
• Årets retro: Roxette
• Årets radioprogram: Radiosporten P4

Sport:

• Årets svenska idrottsögonblick: Charlotte Kallas ryck i slalombacken i Tour de Ski
• Årets utländska idrottsögonblick: Usain Bolts seger i OS-finalen på 100 meter. Vilket lekande världsrekord!
• Årets idrottsevenemang: OS
• Årets idrottsman: Jonas Jacobsson, sportskytte för rörelsehindrade
• Årets idrottskvinna: Charlotte Kalla, längdskidåkning
• Årets lag: Svenska damlandslaget i handboll. Inte bäst, men roligast
• Årets tränare: Nanne Bergstrand, fotbollstränare i Kalmar FF
• Årets nykomling: Sarah Sjöström, simning
• Årets motionsform: Promenader med barnvagn
• Årets avslutare: Kajsa Bergqvist, Stefan Holm, Annika Sörenstam, Jonas Björkman, m fl.

TV:

• Årets actionserie: Svindlarna (SVT)
• Årets humorserie: Två ½ män (TV3)
• Årets underhållning: Melodifestivalen (SVT)
• Årets intervjuprogram: Videokväll med Luuk (SVT)
• Årets TV-sport: Speedway GP (SVT24)