söndag 30 maj 2010

Eurovision Song Contest 2010

I år var det Oslo som stod värd för Eurovision Song Contest. Själva arrangemanget är ju felfritt, men å andra sidan är det inte det som är huvudsaken för mig. Det är givetvis låtarna. Av nån anledning har de två senaste årens bidrag fallit mig mer i smaken än tidigare. I år blev det inte ens segt, kanske för att jag hade min dator framför TV:n och läste nätkommentarer och liknande under tiden.

Vinnare blev "Satellite" med den charmiga tyskan Lena. Lite annorlunda låt, modern och personlig röst. Sen var det ju coolt att se Taizékorset runt hennes hals! Jag är klart nöjd med att det var "Satellite" som vann, även om jag inte hade placerat den allra högst själv. Måtte bara den artistiskt oerfarna Lena kunna stå pall för det plötsliga kändisskapet!

Tråkigt att Anna Bergendahl åkte ut redan i semifinalen. Det har varit fiaskorubriker i diverse tidningar, men det är verkligen att överdriva. Först och främst är det en lek, eller borde vara det i alla fall. Det är svårt att tävla i musik. Tänk också på att de som klagar är de som sannolikt röstade fram "This Is My Life" som svensk representant. Vi kan inte heller räkna med att år efter år ligga i topp i det mångkulturella Europa. Vi borde bara koncentrera oss på den svenska Melodifestivalen, rösta på den låt vi tycker bäst om, utan att snegla på ESC. Eventuella europeiska framgångar är enbart en bonus. Som sagt: det är bara en lek.

Lite lösa kommentarer:
  • Spanien blev inte bättre bara för att de fick göra om låten. Det hjälpte inte ens att sångaren hade Jill Johnson-smilgropar och att fenomenet Jimmy Jump dök upp mitt i numret.
  • Storbritannien blev sist. Inte för att låten var dålig. Men ack vad tiden har gått (fel: sprungit) ifrån producentparet Stock-Waterman. 80-talsvibbar från dess sämsta sida. Ändå älskar jag 80-talsmusik och 80-talsrevival...
  • Den låt som sjöng i mitt huvud större delen av kvällen var faktiskt Moldaviens bidrag. Deras scenshow lämnade dock mycket att önska.
  • När jag såg "Inför ESC-programmen" var Lettlands bidrag "What For?" en höjdare, men när det var skarpt läge visade det sig att sångerskan Aisha sjöng erbarmligt dåligt... Besvikelse!
  • Hur väljer man ut vilken del av låten som snabbrepriseras? Det blev verkligen inte en rättvisande bild för en del av låtarna. Turkiet, t ex, fick bara sitt intro + ett par sekunder av själva sången. Det fanns bättre passager att reprisera!
Till sist: Så här skulle jag har röstat (och vem som helst av de fem-sex första hade jag gärna sett som vinnare):
12 poäng: “Playing With Fire” – Paula Seling & Ovi (Rumänien - blev 3:a)
10 poäng: “It's All About You” – Juliana Pasha (Albanien - blev 16:e)
8 poäng: “We Could Be The Same” – maNga (Turkiet - blev 2:a)
7 poäng: "Satellite" – Lena (Tyskland - blev 1:a)
6 poäng: “Run Away” – SunStroke Project & Olia Tira (Moldavien - blev 22:a)
5 poäng: “Me And My Guitar” – Tom Dice (Belgien - blev 6:a)
4 poäng: “Há Dias Assim” – Filipa Azevedo (Portugal - blev 18:e)
3 poäng: "Shine" – Sofia Nizharadze (Georgien - blev 9:a)
2 poäng: “Apricot Stone” – Eva Rivas (Armenien - blev 7:a)
1 poäng: “Drip Drop” – Safura (Azerbajdzjan - blev 5:a)

tisdag 25 maj 2010

Berätta för mig om Jesus

Ikväll var det återigen dags för konceptet "Berätta för mig om..." Vi var fem av prästerna i Piteå församling som var och en hade sex minuter på oss att delge vår personliga syn på Jesus. Så här sa jag i Infjärden...

När jag funderade på det här temat så kom det, av nån anledning, upp flera sånger och psalmer i huvudet. Det är kanske för att det är människor som du och jag som under årens lopp har satt ord på sina tankar, sin tro, sina erfarenheter och upplevelser av Jesus. Så vem är Jesus för mig? Här kommer ett litet potpurri:

• "Gud av Gud Fader, ljus av ljusens källa. Människoson av Maria född. Så Gud sin kärlek för all världen visar..." (Sv Ps 122:2)
• "Kristus är världens ljus, han och ingen annan – född i vårt mörker, född att bli vår broder. Har vi sett honom, har vi sett vår Fader. Ära vare Gud." (Sv Ps 37)
• "Jesus för världen givit sitt liv: öppnade ögon, Herre, mig giv. Mig att förlossa offrar han sig, då han på korset dör ock för mig." (Sv Ps 45)
• "... Han har öppnat pärleporten, så att jag kan komma in. Genom blodet har han frälst mig och bevarat mig som sin." (Sv Ps 235)
• "Jesus är min vän den bäste..." (Sv Ps 43)
• "Min Frälsare lever, jag vet att han lever, fast världen har sagt han är död... " (Sv Ps 313)
• "Jesus från Nasaret går här fram, än som i gången tid, löser ur vanmakt, ur synd och skam, ger oss sin kraft och frid: himmelriket är nära." (Sv Ps 39)
• "Han är min sång och min glädje. Han är min Herre och Gud. Jesus i dina händer jag vilar till tidens slut."
• "Guds son en gång i morgonglans skall åter komma hit..." (Sv Ps 490)
• "Därför ska alla världar och varelser, allt som har varit, är och skall komma, en dag bekänna det: Jesus är Herre." (Sv Ps 38:5)

Ja, så där skulle man ju kunna hålla på en bra stund till, men jag inser att jag bara har ungefär två minuter på mig att säga några ord också (till er som är tondöva).

Det mesta har redan berörts i sångerna, men jag vill även understryka att jag tror på Bibelns Jesus (inte Gardells Jesus, inte Hammars Jesus, inte DaVincikodens Jesus, inte Lena Einhorns Jesus, inte Roger Viklunds Jesus…), att Bibelns vittnesbörd om honom är sann, rätt och riktig i ordens rätta betydelse

Det betyder att Jesus är uppfyllelsen av Guds räddningsplan. Han är, som han själv säger, ”vägen, sanningen och livet” och att” ingen kommer till Fadern utom genom” honom (Joh 14:6). Det finns ingen annan väg.

Skillnaden mellan kristendomen och de andra religionerna är att… ja, tänk er en elefant och att målet för människors strävan är att komma upp på elefantens rygg. Det är liksom frälsningen och himlen. De andra religionerna försöker på olika sätt klättra upp på ryggen, genom goda gärningar, genom religiösa övningar, osv, men det är omöjligt. Vi behöver Jesus. Han är som snabeln som lyfter oss upp på elefantryggen.

Jesus är skillnaden mellan liv och död. Som Johannes skriver: ”Gud har gett oss evigt liv, och det livet finns i hans son. Den som har hans son har livet. Den som inte har Guds son har inte livet.” (1 Joh 5:11-12). Så rakt och klart är det uttryckt.

Jesus är både Gud och människa. Som människa är han min förebild. Han är den ultimata människan, men samtidigt så mycket mer. Jag har i mötet med främst Jehovas Vittnen funderat mycket på vem Jesus är och kommit fram till att Jesus är Gud. Det är viktigt för mig.

Att Jesus är människa betyder att han har levt vårt liv. Han vet vad det är att vara människa, vet vad vi brottas med och samtidigt har han makten att hjälpa, makten att förändra vår livssituation, makten att föra oss till himlen.

Jag är själv helt beroende av Jesus. Han är min bäste vän. Han sviker aldrig. Han är min personlige Frälsare och jag litar helt och fullt på att allt som han lovat håller att bygga sitt liv på. Jesus är min Herre, den gode Herden som leder mig genom livet.

En kanske tycker att allt det här bara är klyschor. Men det är det inte. Visst är det ord och formuleringar du garanterat har hört förut, men det är inte tomma ord. Det finns ett innehåll och den grundar sig på min personliga relation med Jesus. Jag är långtifrån framme, men jag går tillsammans med Jesus genom livet och får upptäcka mer och mer. ”Jag vill”, som Paulus skriver, ”lära känna Kristus och kraften från hans uppståndelse” (Fil 3:10). Livet med Jesus är ett äventyr.

onsdag 19 maj 2010

Kvarterets sista snöhög...

... är nu borta. Av nån anledning är snön alltid sist borta på vår tomt. Konstigt nog också ute vid vägen, där den borde ha varit exponerad för solens smältande strålar. Men det har gått fort! De senaste dagarna har varit högsommarvärme. Jag tänker inte klaga, för visst är det härligt. Och man kan ju njuta även om man trivs bättre i skuggan.

En annan sol fick vi se igår. Då firade vi nämligen Caroline som fyllde 9 år. Hon blev överlycklig över sin Nintendo DSi XL. Att se hennes leende smälter obönhörligt mitt hjärta.

måndag 17 maj 2010

No man is an Iceland

Nu håller det återigen på att vara lite för länge sen jag bloggade, så det är väl dags att göra nåt åt saken. Kanske ta upp ett ämne jag har haft i pipeline ett tag? Så med risk för att vara för sent ute, tänkte jag bara nämna de två roligaste skämten jag hört när det gäller vulkanutbrottet på Island. Det är för övrigt rätt intressant att vi människor verkar bearbeta många världshändelser, inte minst katastrofer, med humorns hjälp...

Hursomhelst:

  • Vulkanutbrottet på Island kom som en rejäl överaskning.
  • När jag dör vill jag bli kremerad och att askan ska spridas över Island.
Till sist försökte jag mig på en limerick...
En strandsatt man i Alaska
försökte komma hem, trots all aska
men resorna blir dryga
när man inte kan flyga
men värre är det att traska

torsdag 6 maj 2010

Spikmattadoren

För några dagar sen plockade Magdalena fram sin spikmatta efter en tid i garderoben. Elias blev genast intresserad och frågade: "Vilka sida ska man ligga på?" Hon svarade: "Man ska ligga på spikarna". Då säger Elias: "Men då gör det jätteont. Då sticker jag sönder hela mig. Och då har vi ingen Elias här hemma längre... "

Men fascinationen fanns kvar. Dagen efter ville han att jag skulle plocka fram pärlorna så att han kunde använda spikmattan som pärlplatta. Fyndigt måste jag säga!

Nu är dock intresset som bortblåst. Det är rätt förståeligt när Elias, ofrivilligt, använde spikmattan som landningsbana...