Mästarnas mästare 2010

Mästarnas mästare var ett av fjolårets allra bästa underhållningsprogram. Det var därför ingen överraskning att det kom tillbaka. Även årets upplaga var mycket sevärd. De har sannerligen hittat ett bra koncept med gamla idrottshjältar i förvånansvärt rättvisa tävlingar (om man ser till kvinnor och män) och trevlig samvaro däremellan. Det är hög nostalgifaktor, inte minst när de visar tillbakablickar från respektive karriärer. Vilka fantastiska idrottsliv de haft!

Årets deltagare var Agneta Andersson, Thomas Brolin, Tomas Gustafson, Stefan Holm, Thomas Johansson, Louise Karlsson, Ulrika Knape, Armand Kranjc, Catrin Nilsmark, Åsa Sandell och Patrik Sjöberg.

Det var nästa samma känsla som förra året, med skillnaden att det var lite mer tävlingshets från en del och med lite väl mycket trash talk från Patrik Sjöbergs sida. Men i det stora hela var det gemytligt. Roligt att se en sån som Tomas Brolin blomma ut till den glade prick man känner igen från den aktiva karriären. Det är givetvis media som det senaste decenniet valt att lyfta fram andra bitar hos honom. Just denna revanschsida av Mästarnas mästare tycker jag är nog så viktig.

Själv höll jag på Stefan Holm tills han åkte ut, men sen var Louise Karlsson min favorit. Otroligt duktig i alla tävlingar. Det förvånade mig inte alls, eftersom jag har sett hennes kvalitéer i andra jippoartade tävlingar tidigare. Det är så roligt att se att hon dominerade över männen i många grenar. Synd att hennes hjärtproblem satte stopp för slutsegern. Därmed inte sagt att Armand Kranjc var en värdig vinnare även han.

Till nästa år skulle jag vilja se: Kajsa Bergqvist, Jan Boklöv, Björn Borg, Magdalena Forsberg, Thomas Ravelli, Paolo Roberto, Ingemar Stenmark, Pia Sundhage, Gunde Svan, Annika Sörenstam och Marie-Helene "Billan" Östlund.

Jag kan, till sist, inte låta bli att citera mig själv från nämnda blogginlägg från mars 2009. Det handlar om hur en kyrklig variant skulle kunna vara. Tävlingen skulle kallas "Bäst präst":

Tänk er en kamp, präster emellan, i grenarna "liturgisk sång",
"maratonpredikan", "Nicenska trosbekännelsen på tid", "memorering av
Johannesevangeliet", "kast med liten katekes", "glosförhör på grekiska ord",
"nattligt infångande av smitande konfirmand", "påklädning av full
högmässomundering på tid", "häcklopp över symötestanternas rullatorer",
"teologisk labyrint", "slalom mellan utställda dia-koner", "tornbygge av
kyrkoordningen", "kaffebälgning", "berättande av roliga anekdoter från tiden som
pastorsadjunkt", "sitta på terminsplanering utan att gäspa", etc

En hemsida med många rum

Jag har länge känt att min hemsida skulle behöva en liten ansiktslyftning. Det har till exempel inte varit så lätt att hitta vad man är intresserad av att läsa eller göra. Nu har jag åtgärdat det hela genom att utforma ett nytt menysystem. Hemsidan är nu uppbyggd kring ett antal olika rum, precis som i ett vanligt hem. Så här ser planlösningen ut:

• Hallen - välkomstsidan
• Köket - lite personlig information om mig och min familj
• Vardagsrummet - sånt som rör mitt liv och min vardag.
• Andaktsrummet - en mängd uppbygglig läsning, typ predikningar, andakter och annat tänkvärt
• Lekrummet - en del att göra, t ex frågesporten och andra små klurigheter
• Gillestugan - sånt som jag helt enkelt gillar, typ statistik och engelsk fotboll. (Mer saker är under långsam produktion)
• Förrådet - allehanda arkiverade godsaker, seriöst och oseriöst
• Gästrummet - gästboken
• Länkskafferiet - intressanta länkar inom olika områden
• In English - kort presentation på engelska (Tyvärr har jag inte kommit på nåt passande rumsnamn)

Den uppmärksamme kanske lägger märke till att det inte finns något sovrum på hemsidan. Det är precis som det ska vara. Vissa delar av livet vill jag värna om. Detta innebär att hemsidan (och bloggen) visserligen är personlig, men den är aldrig privat.

Så nu är du förstås välkommen att gå husesyn... :-)

Berätta för mig om Bibeln

För några kvällar sen var det en intressant kväll i Furubergskyrkan. Vi var fem av prästerna i Piteå församling som var och en hade sex minuter på oss att delge vår personliga syn på Bibeln. Så här sa jag...

Om det börjar brinna
Om det började brinna hemma skulle jag givetvis rädda familjen först, men sen är det faktiskt min Bibel. Inte för att det inte skulle gå att ersätta den med en ny, utan både för att den representerar min tro och för att jag är så inläst på den. Den är full med understrykningar och en del anteckningar. Bibeln är ovärderlig för mig.

Två bibelord
Jag vill läsa två bibelord som förklarar på ett bra sätt vad Bibeln betyder för mig. Först är det från Ordspråksboken: "Min son, lyssna till vad jag säger, hör noga på mina ord. Släpp dem aldrig ur sikte, bevara dem djupt i ditt hjärta. Ty de ger liv åt den som finner dem och läkedom åt hela hans kropp." (Ords 4:20-22)

Guds ord ger mig liv och läkedom.

Det andra bibelordet är det som Paulus skriver till Timotheos: ”Stå kvar vid det som du har lärt dig och fått visshet om. Kom ihåg vilka lärare du har haft och att du ända sedan dina barnaår är hemma i de heliga skrifterna; de förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus. Varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när man undervisar, vederlägger, vägleder och fostrar till ett rättfärdigt liv, så att den som tillhör Gud blir fri från sina brister och rustad för alla slags goda gärningar.” (2 Tim 3: 14-17)

Det här känner jag igen mig så mycket i. Jag vill lyfta fram tre saker:
1. Först och främst att även jag är hemma i de heliga skrifterna ända sen barnaåren. Mina föräldrar läste alltid ur Barnens Bibel för mig och min bror när vi var små. Jag tror vi hann igenom den 16 gånger innan vi började läsa den själva. Det har gett mig en suverän grund att stå på som präst och kristen.

2. Sen står det att de heliga skrifterna ”förmår ge dig den kunskap du behöver för att bli räddad genom tron på Kristus Jesus”. Det är kärnan i Bibelns budskap. Den visar oss vägen till frälsning.

3. Och det tredje som står är att ”varje bok i skriften är inspirerad av Gud och till nytta när jag undervisar” och allt det andra som jag gör som präst.

Den Helige Ande
Bibeln är grunden för min tro. I Bibeln har Gud uppenbarat sig själv och sin vilja. Men jag behöver den Helige Ande för att kunna förstå det här. Anden har en nyckelroll, både i Bibelns tillkomst och när jag idag försöker läsa och ta till mig det som står. Den Helige Ande förmår öppna upp det skriva ordet så att orden får liv och berör mig. Plötsligt har en vanlig mening i den heliga Skrift blivit levande. Det till synes torra och döda har fått liv.

Kampen
Men visst har det ju varit en kamp och kan ibland vara det även idag. Under studieåren i Uppsala blev jag och de övriga matade med en kritisk inställning till Bibeln. Det är den historisk-kritiska bibelsynen som gäller. Det innebär i korthet att Guds ord ifrågasätts. Det finns väl vissa poänger i att man inte ska svälja allt okritiskt, att det är viktigt att studera allt i historiens ljus och jämföra med vetenskapens framsteg. Men den katastrofala följden blir lätt att man kastar ut barnet med badvattnet, att Bibeln inte längre betraktas som Guds ord.

När jag sen blev färdig präst – om man nu nånsin kan bli färdig – trodde jag att jag hade lyckats surfa ovanpå de dränkande vågorna, men kände snabbt att bördan fanns med. Ordet börda stämmer väldigt bra, tycker jag, eftersom man med detta i bagaget aldrig kan veta vad i Bibeln som är Guds ord och vad som inte är det, vad som är sant och vad man inte riktigt kan lita på.

Då finns det faktiskt en stor risk att man skapar sin egen religion, som grundar sig mer på vad man själv tycker passar, än på vad Gud uppenbarar för oss i Bibeln. Man skapar alltså en avgud, vilket ju är väldigt allvarligt!

Vägskälet
Hursomhelst kom jag till ett vägskäl. Jag var tvungen att bestämma mig och jag beslutade mig för att betrakta Bibeln, hela Bibeln, som Guds ord. Punkt slut. Och plötsligt släppte allt. Jag kände en frid inom mig och det blev mycket lättare att predika och att försöka förklara den kristna tron för människor.

Jag inser givetvis att det finns saker i Bibeln som jag inte kan förklara. Det finns saker som var knutna till historien. Gud har använt sig av vanliga människor med olika personligheter när Bibeln skrevs. Guds ord har så att säga filtrerats genom människors personligheter och deras samtid. Det finns saker som inte verkar stämma ihop, men jag har en ödmjukhet inför att jag aldrig kan sätta mig själv över Bibeln ord. Min hjärna och min kunskap är begränsad.

Det viktigaste är alltså att Bibeln är Guds ord och att den Helige Ande kan göra ordet levande för oss även idag.

En symmetrisk födelsedag

Inte för att det egentligen är så mycket att blogga om, men idag fyller jag 44 år. Det är inte alla dagar man fyller så symmetriskt. Själva firandet har kanske inte varit lika symmetriskt. I så fall skulle dagen både ha inletts och avslutats en tårtbit. Nu blev det klar övervikt mot kvällningen, både bokstavligt och bildligt. Trevligt och enkelt firande, i den mån man nu egentligen brukar fira sin födelsedagen som vuxen. Det känns mer som att man halar än firar.

Elias väckte mig flera gånger i morse (lite väl tidigt) med orden "Grattis på födelsedagen, pappa!". Sen hade han visst berättat på dagis att jag fyller år idag. Men inte bara jag, utan han själv också. Tre år.

Gulliga Caroline var riktigt bekymrad över att jag hade fått så få presenter, men jag försökte förklara att det är så det är att vara vuxen. Hon vill inte bli vuxen, säger hon. Behöver jag tillägga att hon själv, sedan en dryg månad tillbaka, dagligen längtar (milt uttryck) till sin egen födelsedag i mitten av maj.

44 - symmetriskt och grafiskt vackert, par i fyror. Eller varför inte två segelbåtar (vid livets solnedgång?)

När snödrivan behöver flyttas

Vinterns enorma snöfall har mer och mer inneburit problem med var jag ska hä (vilket bra ord det är!) snön. Ju längre vintern går, desto mer börjar man slarva, vilket kan få stora konsekvenser när snön bara fortsätter komma. Till slut får man sota för sitt slarv. Förra helgen fick jag flytta på en bred snödriva en meter åt vänster på garageuppfarten. Men det gjorde jag så gärna. This is the story:

Vi har verkligen försökt klara oss här hemma med en bil. Det har gått bra, men det finns samtidigt en gräns. När det nu vid årsskiftet blev ändrade arbetsförhållanden för mig, dvs att jag numera måste sitta i Öjebyn, har det blivit allt tydligare att gränsen har passerats. Jag kan ju inte cykla längre. Även om det inte blivit så ofta sen Caroline började skolan, så är det i alla fall omöjligt nu. Visst kan man cykla en mil, enkel väg, på sommaren, men inte nu. Samtidigt blir ju Magdalena väldigt bunden när Volvon alltid är upptagen.

Så vi började prata om det här för några veckor sen och kom fram till att det var dags - ja, rent av nödvändigt att skaffa en andrabil. Men det gäller ju samtidigt att hitta nåt man vill ha. Kriterierna var: liten, bensinsnål och inte alltför gammal. För ett par veckor sen åkte vi runt till bilhandlarna här i stan, men insåg att det verkligen inte är så mycket begagnat ute på marknaden, inte efter de kriterier vi hade i alla fall. Till slut kom vi till Toyotahandlaren och tittade runt i bilhallen. Visst fanns det en liten bensinsnål bil, men den var kanske lite för dyr. Jag trodde definitivt inte att Magdalena var intresserad, men när vi kom ut till bilen sa hon: "Ååh, den vill jag ha!!"

Sen gick det fort. Nu är vi, sen elva dagar tillbaka, ägare till en röd, tredörrars Toyota Aygo. En "ohyggligt" liten bil, goda vitsord i de tester jag läst. Inte optimal, men ändå perfekt som andrabil för oss. Riktigt rolig att köra, även om den knappast går att åka på sommarsemester i. Inne i stan är den suverän. Det blev ett bra köp! Vi räknar med att tanka första gången fram emot sommaren. Och då lär snön vara ett minne blott.

Bäst av allt är nog ändå att se Magdalenas lycka!! :-D

Jag funderar dock på att debitera Piteå församling... ;-)

Melodifestivalen - finalsummering

Jag återkommer väl när det blir dags för Eurovision Song Contest, men nu är det dags för en avslutande kommentar kring årets Melodifestivalpartaj.

Jag förstod rätt snart att det skulle stå mellan de låtar som diverse nätundersökningar förvarnat om: "This Is My Life" och "Keep On Walking", med "Manboy" som liten outsider. Darins "You're Out Of My Life" tappade oväntat fort. Min favorit bland dessa var Salem Al Fakirs pärla. Den har verkligen vuxit senaste veckan och blivit min favorit (tillsammans med Andreas Johnsons vackra "We Can Work It Out"). Att sen Björn Gustafsson hoppade in som pianist i slutet av Salems låt var ju både oväntat och kul. Men det hjälpte inte. Som vanligt var det telefonrösterna som slutligen avgjorde kampen till segrarinnans fördel.

Anna Bergendahl - vem hade anat det när hon var med i Idol häromåret? Visst, hon var bra redan då (åtminstone när det var låtar som passade hennes speciella röst), men de flesta idolerna brukar ju försvinna ut i skuggorna. Nu kan hon börja packa väskorna för att spendera en majvecka i exotiska Oslo. 17 år gammal. Hon verkar också (nästan) totalt omedveten om hur duktig hon är. Det blir (nästan) samma tårar som när hon fick sånt beröm under Idoltiden. Okej, Anna Bergendahl tillhörde inte mina absoluta favoriter, det vet ni som följt vad jag har skrivit de senaste veckorna, men som jag skrev i fredags: "Jag skulle faktiskt inte skämmas över att skicka vem som helst av dessa finalister till Europafinalen i Oslo". Hur hennes chanser är i den konkurrensen återstår att se. Jag bara konstaterar att de internationella jurygrupperna inte gav henne alltför många poäng igår kväll (delad 6:e plats, om jag räknade rätt). Hursomhelst önskar jag Anna Bergendahl lycka till och hon får mitt fulla stöd i Oslo.

Inför finalen

Hastigt och lustigt är det så dags för final i Melodifestivalen. Här kommer mitt tips. Så här rankar jag låtarna:

1. "We Can Work It Out" - Andreas Johnson
2. "Keep On Walking" - Salem Al Fakir
3. "You're Out Of My Life" - Darin
4. "Manboy" - Eric Saade
5. "This Is My Life" - Anna Bergendahl
6. "Unstoppable" - Ola
7. "Kom" - Timoteij
8. "Jag vill om du vågar" - Pernilla Wahlgren
9. "I Did It For Love" - Jessica Andersson
10. "Hollow" - Peter Jöback

Kommentar:
Jag inser snabbt att jag har tippat helt med hjärtat. Sannolikt kommer nog inte Andreas Johnson att vinna, tyvärr. Men det är helt klart den låt jag tyckt bäst om i årets upplaga. Annars har det ju verkligen varit balladernas år. I den kampen tycker jag faktiskt att Peter Jöbacks låt är oväntat svag. När jag hört en del av låtarna på radion kan jag konstatera att Anna Bergendahls låt har vuxit och blivit lite av en outsider. Jag gillar den. Och "Keep On Walking" är en pärla! Otroligt vacker låt! Listan här ovanför kanske inte i alla stycken stämmer överens med de omdömen jag gav i respektive delfinal, men låtar har ju en tendens att mogna till sig.

Slutsumman är, precis som jag alltid hävdat, att finalfältet håller högre klass med detta upplägg (med delfinaler och andra chansen) än de Melodifestivaler vi såg förr i tiden innan Christer Björkman blev regent. Jag skulle faktiskt inte skämmas över att skicka vem som helst av dessa finalister till Europafinalen i Oslo. Däremot kan jag inte se att någon av dem har så stor chans i den konkurrens som lär bli där.

Ska jag ändå våga mig på en gissning tror jag det blir... och nu måste man ju även väga in att det kommer att vara sex jurygrupper från utlandet i omröstningen... Darin... Anna Bergendahl... eller Salem Al Fakir.

I morgon kväll vet vi...

Inför andra chansen

Eftersom jag åker iväg med barnen resten av veckan är det hög tid att fundera kring andra chansen i Melodifestivalen. Who's hot and who's not? Om jag börjar med att rangordna låtarna, så ser det ut så här:

1. "Headlines" - Alcazar
2. "Sucker For Love" - Pauline
3. "Human Frontier" - Neo
4. "Road Salt" - Pain Of Salvation
5. "I Did It For Love" - Jessica Andersson
6. "Jag vill om du vågar" - Pernilla Wahlgren
7. "Heaven Or Hell" - Crucified Barbara
8. "Underbart" - Kalle Moraeus & Orsa Spelmän

Så här blir ju förstås inte, eftersom det handlar om dueller. Men utifrån min personliga rangordning så blir det följande resultat:

Grupp A:
"Road Salt" - Pain Of Salvation - - - "Jag vill om du vågar" - Pernilla Wahlgren
"Sucker For Love" - Pauline - - - "Heaven Or Hell" - Crucified Barbara

Gruppfinal: "Road Salt" - Pain Of Salvation - - - "Sucker For Love" - Pauline

Grupp B:
"Underbart" - Kalle Moraeus & Orsa Spelmän - - - "Human Frontier" - Neo
"Headlines" - Alcazar - - - "I Did It For Love" - Jessica Andersson

Gruppfinal: "Human Frontier" - Neo - - - "Headlines" - Alcazar

Kommentar:
Det blir intressanta dueller. Grupp B anser jag nog vara lite starkare. Jag hade nog helst sett Alcazar och Neo i Globen, men det går ju inte. Jag har genom årens lopp insett att svenska folket (av nån anledning) inte tycker som jag alla gånger, så antagligen kommer det att se helt annorlunda ut. Eftersom detta verkar vara balladernas år blir jag inte helt förvånad om det blir Pain of Salvation och Jessica Andersson som bokar biljetterna till den kungliga hufvudstaden.

Jag måste också lägga till att nu, när jag hört några av låtarna lite mer, t ex på radio, så hade jag gärna sett att både Elin Lanto och Jenny Silver gått längre (kanske var det hennes märkliga framträdande som hindrade framgången?).

Granndiost

Vad ska man göra åt sina grannar? Vad säger man när man kommer ut för att skotta den snö som vräkt ner flera dagar, som plogbilen packat vid infarten, som man gruvat för att skotta bort i ett par dygn, och finner att en av grannarna har tagit bort den med sin snöslunga? Ja, vad säger man? Annat än tack!! :-D

Granndiost var ordet...