torsdag 27 augusti 2009

I täcken och dimma

Oj, vilken seg morgon. Jag var långt borta i täcken och dimma. Men till slut, när Elias vaknade, fick jag hjälp att kvickna till. Då ropade han nämligen från sin säng, två meter bort, med morgongroggig röst:
- Pappa!
- Jaa?
- Pappa!
- Jaa?
- Pappa!
- Jaa?
- Pappa!
- Jaa?
- Pappa!
- Vad är det?
- Du kan inte ta mig. Hehehehehehehehehe.

4 kommentarer:

Jeanette sa...

Ha ha ha... Måste vara ett av de bättre sätten man kan vakna på!Humor på morgonen är verkligen uppiggande! :D

Lenajl sa...

Hahaha! Det är helt underbart med barn! Hoppas att ni har det bra! kramar /arvidsjaur

Alexandra sa...

Jag kiknade nästan av skratt när jag läste!!! Underbart!

Anonym sa...

Underbart vaknande...hihi! Barn är sååå härliga! Kul att jag hittat till din blogg! Hälsa Magdis och barnen! / Irene i Finspång