Årets final i Melodifestivalen hade hög kvalité. Det var många tänkbara vinnare och till sist var det Frans som stod som segrare i Frans Arena.. öh, Friends Arena. Det var inte min huvudfavorit, men jag anade att den skulle gå långt, särskilt när den internationella juryn sagt sitt. Det som är mest positivt är att det är en annorlunda låt än många andra låtar i dessa sammanhang. Låtskrivarna är också nya i dessa sammanhang, om jag inte är helt fel ute, vilket jag tycker är positivt i dessa sammanhang. Det är svårt att Zia om chanserna i ESC, men Frans får i alla fall en exklusiv resa ända till... öh... Globen.
Det enda jag är lite besviken på är att David Lindgrens glädjepiller hamnade på näst sista plats. Den var värd så mycket mer. Men å andra sidan kommer den kanske inte att spelas sönder i radio, utan jag får lyssna på den lite då och då, när jag vill, i bilstereon.
Själva evenemanget var kul, inte minst medleyt från de femton senaste åren. Men nog saknade man Carola bland dessa!
Nu får ämnet ta lite semester innan det blir dags för Eurovision Song Contest i mitten av maj.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar