tisdag 3 juni 2014

SvBG:s musikhistoria

Det fanns faktiskt en tid när jag avskydde musik. Jag mådde fysiskt dåligt så fort jag hörde några toner från radion eller liknande. Då var jag runt 13-15 år tycks jag minnas. Visst hade det funnits tider när jag lyssnat på musik, det är klart. Mitt första klara minne av en låt som fastnade var när vi var hemma hos pappan till en barndomskompis och han spelade "Moviestar" för oss. Den gillade jag.

Sen hade jag en Beatles- och ABBA-period i mitten av 70-talet. Och Melodifestivalen har jag alltid gillat sen jag började se 1977. Ett kort tag i slutet av 70-talet lyssnade jag en del på svensktoppen, måste jag erkänna. Men musiken betydde inte speciellt mycket för mig - och som sagt: under en period gjorde den mig spysjuk. Kanske var det nån form av svensktoppsallergi, vad vet jag?

Under högstadiet minns jag att det spelades en del låtar i uppehållsrummet på skolan. Några fastnade, t ex "Tainted Love" med Soft Cell och Culture Clubs "Do You Really Want To Hurt Me?". Andra avskydde jag: "I Love Rock'n Roll" med Joan Jett & The Blackhearts. Ja, hur kunde jag?

Men allt skulle vända. Det var ungefär 30 år sen, en bit in på 1984. Givetvis hade jag påverkats av mina kompisars lyssnande, inte minst Depeche Mode och Alphaville. Jag minns spänningen när jag gav ett kassettband till en välförsedd vän och bad honom spela in lite blandad synthmusik. Ja, jag var synthare, helt klart. Rocken, speciellt hårdrocken, var för farlig för mig. Och visst var man påverkad av att det i vissa kretsar sades att den kunde vara från djefvulen. (Det var nog därför nämnda "I Love Rock'n Roll" hamnade på min svarta lista. Där finns den inte längre.). Hursomhelst fick jag tillbaka min kassett, min första riktiga musikkassett, med blandad synthmusik. Och jag sveptes med. Parallellt lyssnade jag på "Upp till 13" och "Lördagsbiten" och spelade in låtar jag tyckte var bra.

Sommaren -84 var det tyska Nena som gällde. Deras synthbaserade mjukrock passade mig alldeles perfekt. Inte minst "Rette Mich". Den kanske till och med fortfarande är måttstocken för en riktigt, riktigt bra låt.

Den första kassetten avslutades med ett par låtar med den engelska gruppen After The Fire. Efter några lyssningar blev jag mer nyfiken på deras musik, så jag spelade in hela albumet (sedemera finns den - och de andra - både på LP och CD här hemma). Sen dess har de varit min ultimata favoritgrupp, inte minst sen jag insåg att det var ett kristet band. Det hade jag ingen aning om i början. Tyvärr hade de avslutat sin karriär innan min, så att säga, hade börjat.

TV-programmet Bagen betydde mycket när det gällde att upptäcka ny musik, liksom Live Aid-galan med alla dessa band, som jag nog först långt senare förstod storheten i. Kompisarnas skivbackar utforskades, med allt från Madonna, Howard Jones och Wham till Whitney Houston, Depeche Mode och Michael Jackson. Jag fyllde åtskilliga kassettband innan jag själv började investera. Bland mina första egna skivor finns Pointer Sisters, Laura Branigan och nyss nämnda After The Fire. Skivsamlingen utökades en hel del när LP-skivorna blev reavaror vid CD:ns inträde i början av 90-talet.

Sen dess har det rullat på. Musikhistorien har utforskats åt alla håll och kanter. Jag har blivit en allätare när det gäller pop- och rockmusik. Jag gillar det mesta, åtminstone så länge som det har en tydlig melodi och lite rytm. Även den tyngre rocken har jag tagit till mig. Jag fick problem när jag upptäckte Def Leppards dunderplatta Hysteria. Den innehöll så många bra låtar, så jag kunde inte värja mig.

Visst är det fortfarande 80-talsmusiken som ligger mig varmast om hjärtat, även om den känns lite daterad i ljudbilden. Jag kan fortfarande gilla att lyssna på t ex Ultravox, Spandau Ballet, Pseudo Echo, Trance Dance och Münchener Freihet, bara för att nämna några. De håller!

Andra epoker har förstås också blivit intressanta. Jag har försökt utforska allt från mitten av 1950-talet när rockmusiken föddes och framåt, genom 60- och 70-talets pärlor. Det var fascinerande att hitta musik jag kunde höra på radion som barn, utan att aldrig riktigt veta vad det var. Jag försöker givetvis också hänga med i den moderna musiken (även om det blivit svårare sen Tracks la ner för några år sen). Jag ser med glädje musiknostalgiska program på TV:n för att lära mig mer. I bokhyllan står ett antal rocklexikon och jag bläddrar i dem då och då. Musikhistorien är intressant och källan verkar vara outsinlig.

Om jag slutligen skulle drista mig till att lista mina favoritlåtar år från år sen rockens genombrott 1955, så skulle det nog kunna se ut så här (med reservation för att jag kanske ändrat mig redan till i morgon):
1955: "Rock Around The Clock" - Bill Haley & His Comets
1956: "Blue Suede Shoes" - Elvis Presley
1957: "Jailhouse Rock" - Elvis Presley
1958: "Johnny B. Goode" - Chuck Berry
1959: "La Bamba" - Ritchie Valens
1960: "Poetry In Motion" - Johnny Tillotson
1961: "Stand By Me" - Ben E. King
1962: "Love Me Do" - The Beatles
1963: "Surfin' USA" - The Beach Boys
1964: "All My Loving" - The Beatles
1965: "California Girls" - The Beach Boys
1966: "Good Vibrations" - The Beach Boys
1967: "All You Need Is Love" - The Beatles
1968: "Mrs. Robinson" - Simon & Garfunkel
1969: "Suspicious Minds" - Elvis Presley
1970: "Your Song" - Elton John
1971: "Family Affair" - Sly & The Family Stone
1972: "Crocodile Rock" - Elton John
1973: "Goodbye Yellow Brick Road" - Elton John
1974: "Waterloo" - ABBA
1975: "Bye Bye Baby" - Bay City Rollers
1976: "Don't Go Breaking My Heart" - Elton John & Kiki Dee
1977: "Stayin' Alive" - Bee Gees
1978: "Hold The Line" - Toto
1979: "September" - Earth, Wind & Fire
1980: "Xanadu" - Olivia Newton-John & ELO
1981: "Mirror, Mirror (Mon Amour)" - Dollar
1982: "Rosanna" - Toto
1983: "99 Luftballons" - Nena
1984: "Careless Whisper" - George Michael
1985: "Take On Me" - A-ha
1986: "The Final Countdown" - Europé
1987: "Living In A Box" - Living In A Box
1988: "Jackie" - Blue Zone
1989: "The Look" - Roxette
1990: "Black Velvet" - Alannah Myles
1991: "Joyride" - Roxette
1992: "Save The Best For Last" - Vanessa Williams
1993: "All That She Wants" - Ace Of Base
1994: "25 Minutes" - Michael Learns To Rock
1995: "Jesus Freak" - dc Talk
1996: "Don't Speak" - No Doubt
1997: "I Wanna Be The Only One" - Eternal feat. BeBe Winans
1998: "What Can I Do" - The Corrs
1999: "Canned Heat" - Jamiroquai
2000: "Desensitized" - Invertigo
2001: "Come Along" - Titiyo
2002: "Palace Station" - Melody Club
2003: "Trouble" - Pink
2004: "Amazing" - George Michael
2005: "Cool" - Gwen Stefani
2006: "I Don't Feel Like Dancin'" - Scissor Sisters
2007: "Apologize" - Timbaland feat OneRepublic
2008: "All Summer Long" - Kid Rock
2009: "Stay The Night" - Alcazar
2010: "Dancing On My Own" - Robyn
2011: "The Moment I Met You" - Vincent
2012: "Euphoria" - Loreen
2013: "Wake Me Up" - Avicii ft. Aloe Blacc
och hittills 2014: "Happy" - Pharrell Williams

4 kommentarer:

Anonym sa...

Intressant läsning!
Undrar hur min skulle se ut...
Mina första s k "idoler" var iaf ABBA med början någonstans i mitten av 70-talet och en bit framåt. Deras The visitors var f ö en av mina första kassettband, kanske t o m det första, innan nästa blev Carola med sin Främling...
Jag var väl annars måttligt intresserad av musik tills högstadiet började och jag någon gång i slutet av sjuan eller möjligen i början av åttan (dvs -84) började lyssna på Tracks resp Lördagsbiten och iom lite nya klasskompisar (vår klass blandades med ett gäng från stan) fick lite ny input även på det området. Började gilla synthlåtar och tyckte - DÅ! - att det där med hårdrock inte var något att ha... (har ändrat ståndpunkt där!) Lyssnade till sånt som spelades på radion och i viss mån till vad min storebror hade i sin samling (en ganska stor sådan). Köpte en och annan singelskiva. Tror att den första skiva jag köpte själv var Depeche Mode - Music for the masses 1987. Ganska symptomatiskt för mig på den tiden, får jag ju säga... minns hur jag satt vid stereon i vardagsrummet och lyssnade på den skivan. Några andra lp-skivor införskaffades, men sedan jag började skaffa saker på cd så har de stått orörda och finns nu någonstans hos mina föräldrar. Men mycket inspelat från skivor, kassett till kassett eller från radio har det blivit på diverse kassettband, och jag har de flesta kvar och nostalgilyssnar på vissa av dem ibland, helst de med diverse synthlåtar på...
Def Leppards Hysteria är bra! :)
I början av 90-talet fick jag revidera min uppfattning om hårdrock och insåg att det faktiskt gick att lyssna på och njuta av. Min "inkörsport" till denna genre var Metallicas The black album. :)
Efter detta har smaken blivit mer och mer blandad. Dock uppskattar jag inte opera, dansband och snapsvisor...
Just det, en slags influens till finns ju - min pappa och hans lyssnande på kassettband med country... Det var väl inget jag fastnade för då, men efter ett tag testade jag att lyssna lite på det också och insåg att det var trevlig musik. Jag har fortfarande inte så mycket countryskivor, men Keith Urbans album Golden road är sjukt bra!! (tips om du inte visste om det)
För cirka två år sedan började jag, till min egen stora förvåning, uppskatta dansmusik (eller vad man ska kalla det) typ Swedish house mafia, Avicii och dylikt och har haft lite favoritlåtar som jag t o m spontandansat till när jag hört dem på radion... i all ensamhet dock, eftersom dans när andra ser på inte direkt gör mig bekväm.
Rent allmänt kan man säga att min musiksmak är blandad och vad jag väljer att lyssna på beror på vad jag känner för just då och på vilket humör jag är på för stunden... i viss mån kan den också påverkas av om jag kommit att tänka på någon vis låt eller fått någon låt på hjärnan...

Dock: jag uppskattar verkligen tystnad också och skulle verkligen inte vilja ha musik på jämt och ständigt, utan det får bli när jag verkligen vill höra på något.
Sådär, lite av min musikaliska historia! :)

SvBG sa...

Men tack för din kommentar! Jag är sannerligen inte bortskämd med dessa. (Det var ca 1,5 år sen senaste kommentaren på bloggen. Det gör ju att man inte direktlängtar att skriva mer...)

Roligt med en inblick i din personliga musikhistoria - de liknar ju min på några punkter i alla fall :-)

Tommy Bildström sa...

Jag tror att många läser och uppskattar men kanske inte tar sig för att kommentera. Intressant läsning men du måste ha glömt fancy?

na na . My body's burning like a flame that's blue / It's time for action and I want it from you. / Slice me nice - slice me nice. /

Poesi i sin renaste form eller något nån slängt ihop på en kafferast? vi får nog aldrig veta.

SvBG sa...

Tommy: Jaaa, "Slice Me Nice" :-D Den där synthslingan var bland 80-talets bästa... *spelar luftsynth*... :-)