De senaste åren har det börjat komma frukt utan kärnor. Jag tänker närmast på vindruvor och meloner. Visst blir det enklare att äta. Man slipper ju peta bort alla de små grönsvarta fröna som finns inuti frukten. Faktiskt kan dessa till och med hindra oss från att äta frukten. Elias vägrar äta vanliga vindruvor, just för kärnornas skull. Så visst är det ju enklare med kärnfria druvor och meloner. Men samtidigt: Tanken med kärnorna är ju att de ska hamna i jorden, skjuta skott, växa upp och bära ny frukt. De kärnfria frukterna är därmed - även om det är enklare och kanske godare - dödsdömda. Arten kommer aldrig att överleva i längden.
Är det inte samma sak med kristen tro? En kyrka som inte evangeliserar, som drivs av en vilja att så frön i andra människors liv, är som kärnfria druvor. Det kanske är lättare att svälja, möjligen godare att äta, men den kommer aldrig att bära ny frukt. Den saknar kärnan, det nya livet i sig.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar